GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Släkterna Falck i Hollola

Överingenjör HENRIK FALCK, Helsingfors

I Hollola socken och i Nyby i dess omedelbara närhet fanns på 1600-talet tre familjer Falck, vilka tillsvidare inte har kunnat påvisas vara släkt med varandra. En del namnlikheter och förekomsten i samma trakter kan dock antyda någon form av släktskap mellan familjerna. De äldsta kända medlemmarna av familjerna var kronofogden Henrik Falck (nämnd 1621-55), kaptenen Hans Eriksson Falck (nämnd 1637-58), och kronofogden Mathias Eriksson Falck (nämnd 1661-85). Ingen av de tre familjerna torde ha haft manliga medlemmar i Finland efter medlet av 1700-talet, men Mathias Falcks släkt levde i Sverige på manslinjen ännu 1780, och kan möjligen leva kvar ännu i vår tid.

Medlemmarna i dessa familjer redovisas i korthet nedan. Utom dem fanns på orten den Lorentz Falck, vilken LEWENHAUPT i »Karl XII:s officerare» nämner som »fänrik 1701 vid Tavastehus läns inf.reg., död 1704». Han hette Lorentz Reinhold Falck, befordrades från furir till förare vid nämnda regemente 1690, var sergeant 1698, och bosatt på Hevonoja i Tennilä. Som fänrik (från 1701) blev han våren 1704 inblandad i ett slagsmål med kapellanen Olof Combenius, och dog strax därpå i Tennilä. Fallet kom till tinget i Hollola 13.5.1704, varvid bl.a. konstaterades, att »sahl. fänriken har här å orten ingen anhörig». Då medlemmar av såväl Henrik som Mathias Falcks släkter bodde på orten 1704, syns uttalandet tyda på, att Lorentz Reinhold Falck inte tillhörde någon av de nämnda familjerna. Hans Falcks släkt hade åtminstone i Hollola på manslinjen dött ut med honom själv redan 1658.

Från år 1723 fanns i Hollola dessutom änkan och två döttrar till kyrkoherden i Duderhof, sedermera fältprosten i Sverige Adam Andreae Falck. Adam Falck, student i Åbo på 1670-talet, konsistorienotarie i Narva 1682, kyrkoherde i Unadits 1687-95 och i Duderhof 1695-1703, hade 1703 flytt undan fienden till Viborg, och kom sedermera till Sverige, där han blev fältprost vid armén. Han fick fullmakt på kyrkoherdebefattningen i Hollola 16.9.1716, men innan han efter fredsslutet hann tillträda befattningen, dog han i Sverige 23.3.1722. Hans änka Katarina Udd fick besitta prästgården i Hollola under två nådeår 1724-25, och dog i Asikkala 30.5.1742, 72 år gammal. Dottern Katarina Falck, f. 1.7.1694; d. i Asikkala 3.5.1780, vigdes i Asikkala 17.4.1726 i sitt första gifte med änklingen, kapellanen där Mikael Etelenius, d. i Asikkala 26.10.1742, och i sitt andra gifte med Etelenii efterträdare pastorn Axel Henriksson Laurell, d. 1790, i dennes första gifte.

Adam Falcks andra dotter Anna Falck, f. 1690, död i Asikkala 12.7.1772, vigdes 1724 i Hollola med kvartermästaren Karl Gustaf Ström, f. 1682; d. 12.4.1764. Adam Falcks enda son, fältväbeln vid Savolax infanteriregemente Zacharias Falck, f. i Duderhof 1698, hade i januari 1719 dött i sviterna efter fjällmarschen under fälttåget till Norge.

Vid en genomgång av Falckarna i Hollola på 1600-talet förefaller det frestande att antaga ett samband mellan dem och åtminstone några av de talrika bärare av samma namn, som på 1600-talet i ungefär samma samhällsställning förekom i Savolax, Karelen och Ingermanland. Dokumentariska belägg eller indicier rörande de tre Hollolafamiljernas släktforbindelser har emellertid inte stått att finna. Patronymen Eriksson bärs av två stamfäder nedan, men åldersskillnaden mellan dem är avsevärd. Följande förteckning över bärare av namnet Erik Falck före c. 1650 kan emellertid vara av intresse i detta sammanhang:

Ericus Johannis Falck, domprost i Narva, d. 1645. - G. med Katarina Walleriansdotter i hennes första gifte. Han hade sonen Johan, student i Åbo 1662, lagläsare, d. 1674/78. Om Katarina Walleriansdotters barn föreligger rätt mycket uppgifter i viborgska källor. Då Matthias inte nämns där, förefaller han inte att höra hemma i denna familj. Att Hans Falck skulle höra dit är av kronologiska skäl omöjligt. Detsamma gäller adliga ätten Falkenfelts stamfar, Simon Eriksson Falck, vars föräldrar måste vara oriktigt angivna i ättartavlorna.

Erik Falck, regementspräst vid Reinhold Wrangels (Viborgs östra) infanteriregemente 1635-45. Troligen identisk med föregående.

Erik Falck, nämnd 1634-38 i Helsingfors mantalslängder med hustru, som 1639 kallas änka, och nämnes »utfattig» ännu 1641.

Erik Falck, var troligen skrivare i Tenalatrakten, nämnd vid Tenala ting 17.1.1631. Möjligen identisk med föregående eller följande.

Erik Falck, krävde vid Esbo ting 8.11.1641 på sin hustrus, Anna Eriksdotters och sina svägerskors Valborg och Kirstin Eriksdotters vägnar redovisning av deras bröder Bertil och Henrik Eriksson, som 1628 hade sålt syskonens arvshemman i Gumböle till kapellanen Per Brennerus.

Erik Falck, var 1640 sergeant vid Reinhold Wrangels infanteriregemente.[9]

Erik Falck, var 1641-50 mönsterskrivare vid Anders Koskulls (Viborgs västra) infanteriregemente. Möjligen identisk med föregående.[9]

 

Kronofogden Henrik Falcks släkt

Tab. 1.

Henrik Falck, länsman senast 1623 i Hollola och Nyby, synes ha varit det redan 1619.[1] Kronofogde i Borgå härad 1633-35.[2] Förvärvade 1621 Orrila skattehemman i Villähde by, och vid svärfaderns död 1645 också granngården. Upptog 1642 mot skattefrihet ett ödehemman i Villähde. Nämnd på Orrila till 1655[3], då han troligen avled. Var möjligen blind under senare delen av sin levnad, eftersom han stämde sin granne Axel Kristiansson till Nyby ting 27.7.1638 för »skadegörelse å Falcks boskap och borttrollande av hans syn». - G. med Beata Johansdotter, dotter till bonden i Villähde Johan Mårtensson (riksdagsman 1617) och Karin Persdotter.

Barn:

Henrik, f. c. 1628; löjtnant; d. 1692. Tab. 2.

Elisabet, f. c. 1633, d. som änka i Villähde 23.3.1696.

Mårten, kallas i mantalslängden 1654 son och ryttare, samt från 1655 dräng på Orrila. Var 1675 änkling och inhysing där, nämnes inte senare.[3]

Kristina, nämnd på Orrila i mantalslängden 1654.

Arvid, reformerades 1660 som kvartermästare vid Tavastehus läns infanteriregemente. Ville s.å. »intränga i brodern Henriks hemman» för att fadern »kostat på Henrik i skolan och sedermera» och Arvid nu krävde en motsvarande förmån.[4] Sedan bröderna sålt ett av sina hemman till kyrkoherden Axel Orraeus köpte Arvid 1665 ett annat hemman i Villähde, där han sedan bodde, tills han 1673 sålde också det till Orraeus. Ofta åtalad vid tinget, bl.a. 1662 för överfall på kronofogde Mathias Falck »med hugg och slag»[5] och 1669 för att han brutit ett kontrakt med Johan Reeth om att vara ryttare för hans hemman Taipale i Hollola. Försvinner från Hollola 1673, troligen den Arvid Falck, som 1678-79 var furir vid 5 kompaniet av Johan Creutz' finska dragonregemente.[6] Senare öden okända. - G. med Kristina, nämnd i Villähde 1664-66.[3]

? Katarina, f. c. 1640, d. som änka i Ahtiala, Nastola 29.10.1720.

 

Tab. 2.

Henrik Henriksson Falck, (son t. Henrik, Tab. 1), f. c. 1628; ryttare vid Tavastehus läns (Henrik Horns) kavalleriregemente före 1656, korpral där 1656, löjtnant senast 1658; blev 1660 efter omorganisation av regementet reformerad officer. Innehade från 1655 faderns gårdar i Villähde, men sålde i samråd med brodern Arvid 1665 det ena hemmanet till kyrkoherde Axel Orraeus. Medlem av »stora kommissionen» för granskning av förmyndarregeringens ämbetsförvaltning.[7] Riksdagsman 1680, 1682, 1686 och 1689, då han också företrädde Tavastehus stad, vars utsedda representant, Falcks svåger borgmästaren Jöran Persson Willand inte ville resa till Sverige.[7] För obetalda skatter förlorade hans gård 1689 sin karaktär av arvejord och blev kronohemman. Följande år klagade han över brandskada, vilddjur som rivit många kor, och sjukdom i vilken fyra hästar dött.[8] Död i Villähde 20.3.1692. - G. 1) med Brita, nämnd 1662-1666; 2) senast 1675 med Margareta Persdotter Willand, levde i Jääskis 1702.

Av »flere barn» som överlevde honom är kända:

Anna Maria, levde 1722. - G. 1) med furiren vid Tavastehus läns infanteriregemente Erik Petman, d. före 15.10.1697; 2) 1699 med korpralen, sedermera sockenskrivaren Johan Hjortman, som senare kallade sig Peura. Anna Maria tvistade 1722 om äganderätten till gården i Villähde med sina kusiner korpralen Ernst Johan Willand samt hans systrar Katarina och Anna Maria.

? Per Henriksson Falck, upptog ett ödehemman i Röykkää, Jääskis 1698, d. där 1703.

Henrik Johan, f. c. 1684; d. 1696.

 

Kaptenen Hans Eriksson Falcks släkt

Hans Eriksson Falck, var löjtnant vid överste Frans von Knorrings regemente 1637 och kapten där 1642-1656.[9] Uppbådade och övade 1660 i Pernå soldater för armén. Ägde från 1642 två frihemman i Jalkaranta by i Hollola, och bodde själv på det ena av dem, Kölli. Död 1658.[32] - G. med Anna Mattsdotter, som innehade Kölli till sin död 1670; dotter till borgaren i Borgå Matts Jöransson. En broder till henne, Matts Mattsson nämns kring 1645 som rådman i Borgå, och en annan broder Jöran Mattsson kring 1650 som »Frans Stockmanns tienare».

Barn:

? Jöns Hansson Falck, slutligen fältväbel vid Frans von Knorrings regemente, försvann på Retusaari 1656. Möjligen stamfar för Sibbosläkten Falck (se Genos 1971, s. 12). Lönen för 1656 erlades till hans änka.[33]

Sofia, nämnd i mantalslängden 1654-55.[10]

Anna, nämnd i mantalslängden 1656.[10]

 

Kronofogden Mathias Eriksson Falcks släkt

Tab. 1.

Mathias Eriksson Falck, nämns från 1661 som häradsskrivare och »tiondeskrivare» i Hollola. Blev kronobefallningsman i Hollola övredels härad i slutet av 1663, avsked 1682. Synes ha hävdat både kronans och egna intressen vid tingen. Övertog 1663 efter sin hustrus farbror Messilä (även kallat Tiirismaa) i Hollola, köpte 1668 Taipale ryttarehemman och ett augmentshemman i Hollola av svågern Johan Reeth. Fick av fänriken Henrik Johan von Essen tre värjstygn i huvudet 1665.[11] Åtalades 1680 för att svårt berusad ha stört gudstjänsten i Lampis och hänvisade då till de skador han fått i huvudet, och att dessa ibland medförde förlust av omdömet. Dömdes till döden för hädelse av Gud och kyrkan, men domen blev tydligen förmildrad av hovrätten, då han i flere år bodde kvar i Hollola. D. före 7.9.1685. - G. senast 1663 med Maria Reeth, levde 1693, dotter till ryttmästaren vid Åbo läns kavalleriregemente Alexander Reeth och Elin Mattsdotter.

Barn:[*]

D o t t e r, d. i Valkeala 11.9.1719. - G. senast 1680 med löjtnanten, slutligen kaptenen vid Viborgs läns fördubblingsinfanteriregemente Burchard Gardiemeister, d. i Valkeala 5.6.1720.

Gustaf Wilhelm, krigsmanshusbokhållare. D. 1733. Tab. 2.

Karl Magnus, f. ca 1673, musketerare vid Livgardet 1688, pikenerare där 1689, avsked 1691.[12] Innehade från 1691 Taipale i Hollola. Underofficer vid Karelska kavalleriregementet 1691. Åtalades s.å. i Hollola för slagsmål med krigsmanshusbokhållaren Erik Karlsson Helsing. På en resa till Åbo dräpte han under ett gräl vådligen sin svåger Samuel Udnie sommaren 1696, och flydde därefter till Olonets. Dömdes frånvarande till döden av Åbo rådstugurätt 28.8.1697, kom med kunglig lejd till Åbo för att försvara sig i april 1698, men dödsdomen bekräftades 23.4. s.å. Efter att ha hållit sig gömd på familjens gods i Ruokolahti ett halvt år lämnade han Finland ånyo och gick i rysk krigstjänst. Sökte sig 1703 förklädd till rysk bonde till de svenska trupperna i Estland, och visade personligt mod vid en skärmytsling. Erhöll dock på grund av sin tidigare tjänst hos tsaren inte någon befattning, utan hölls fången i Riga åtminstone 1703-1705.[13] Hans många nådeansökningar till konungen synes ha lett till resultat, då han senast 1707 blev kornett vid Upplands tremänningskavalleriregemente.[14] Nedstack i duell överstelöjtnanten Evert Joakim von Jordan i april 1708 och arkebuserades i juli s.å. Ogift.

Arvid Johan, korpral vid Karelska kavalleriregementet s. 1690, mönsterskrivare c. 1695, kvartermästare 18.10.1705, sekundkornett 19.8.1708.[14] Var kring 1700 innehavare av Messilä. Stupade vid Ljesna 23.9.1708. Ogift.

Anna Katarina, d. före 9.7.1702, då bouppteckning efter henne upprättades.[15] - G. 1) c. 1690 med löjtnanten Samuel Udnie, som vådligen dräptes 1696 av sin svåger Karl Magnus Falck; 2) senast 1698 med regementskvartermästaren Klas Johan von der Pahlen, i hans första gifte, d. senast 1707.

 

Tab. 2.

Gustaf Wilhelm Falck, (son till Mathias, tab. 1), nämnd vid Hollola ting 25.7.1686. Regementsskrivare vid Karelska kavalleriregementet 1689,[16] bodde åtminstone från 1694 på Siikaniemi i Viborg.[17] Köpte 1703 för 500 dr kmt en gård på Siikaniemi av sin mors svåger, f.d. kronofogden i Jääskis härad Israel Willand. Åtalades s.å. för majestätsbrott i Viborg.[**] Bodde ännu 1708 i Viborg.[17] Var enligt den i Sverige upprättade mönsterrullan 1719 dels »afförd från rullor och förslag», dels »commenderad till Stockholm». Nämnes från 1708 som innehavare av Messilä i Hollola, där han bosatte sig efter fredsslutet. Krigsmanshusbokhållare senast 1724. Hans hustrus systerson, löjtnanten Bengt Ristelius återkrävde vid Hollola ting 1728 och 1731 sitt och sina syskons fädernearv, några hemman i Ruokolax Härskiänsaari, vilka Gustaf Falck hade förvaltat som förmyndare från 1695. Död vårvintern 1733. - G. 1)? med en dotter till kyrkoherden på Siikaniemi i Viborg, prosten Samuel Reuter. Hon begrovs i Viborg 20.12.1704. I ljuset av uppgiften om dottern Helenas död förefaller det troligt att hon härstammar ur ett senare gifte, om vilket uppgifter saknas.

Barn:

Karl Gustaf, f. 1694, trädde i tjänst vid Karelska kavalleriregementet 1710. Kornett 27.6.1718. Avsked 19.9.1722,[14] expektant vid Nylands och Tavastehus läns dragonregemente, i vars rullor dock 1735 sägs om honom »uppträdandet förtjänar ej särskild redommendation». Bodde från 1720-talet mestadels på Messilä, som han övertog vid faderns död 1733. Sålde 1736 Taipale i Hollola till kyrkoherden i Sysmä Mikael Heintzius, och 1749 Messilä till sin styvdotters Anna Maria Palmstedts fästman, handlanden i Helsingfors Aron Peronius. Karl Gustaf Falck var för en tid på 1750-talet verksam som förvaltare på Asila hovgård i Hiitola på ryska sidan om gränsen, men flyttade före 1761 till Sverige.[18] Bosatte sig slutligen hos sin bror, rådmannen Samuel Wilhelm Falck i Nyköping. Särskilt på 1720- och 1730-talet känd för osedligt leverne, bl.a. fem lägersmål i Ruokolax. Anmäld av kyrkoherden i Ruokolax för domkapitlet i Borgå, som 13.1.1725 uppkallade honom för förhör och åtvarning.[19] Död i Nyköping 9.10.1776. - G. 1) med Anna Sofia Andeflygt i hennes andra gifte, f. c. 1709; d. i Stockholm (Klara) 21.8.1761, dotter till majoren Karl Andeflygt och Kristina Dorothea Horn af Rantzien samt änka efter kaptenen vid Jämtlands dragonregemente Nils Palmstedt i hans andra gifte; d. 1742; 2) med sin brors svägerska Anna Kristina Browall, f. 1714, d. i Nyköping 23.1.1778; dotter till landssekreteraren i Södermanlands län Jakob Browall och Margareta Westerling. Äktenskapen var barnlösa.

Samuel Wilhelm, rådman. Tab. 3.

D o t t e r, levde 1725, nämnes inte senare. - G. med regementsskrivaren vid Kymmenegårds läns infanteribataljon, slutligen postmästaren i Abborfors Henrik Riddelin, f. 1681, d. i Lovisa 14.5.1758. Han kallas svärson till Gustaf Falck vid Lapvesi, Joutseno och Taipalsaari ting 23.9.1723.

? Anders, mönsterskrivare vid Adelsfanan 1722-26,[25] bosatt i Åbo 1727-23 och sedan i Mietois.[27] »Mönsterskrivare som underfyrverkare» (d.v.s. troligen med underfyrverkares lön) vid artilleriet i Villmanstrand 1730,[28] men var permitterad till 1.6.1731, då han avfördes »såsom ej återkommen i tid från permissionen». Senare öden okända. Var ogift 1730.[28] Nämnes inte i bouppteckningen efter Hans Henrik (se nedan). Att han hörde till denna syskonkull antyds av att han företrädde Henrik Riddelin vid Lapvesi ting 10.10.1727 och av Axels anknytning till samma förband.

Axel, efterträdde i juni 1731 Anders som »mönsterskrivare som lärfyrverkare» vid artilleriet i Villmanstrand.[29] Nämnes vid tinget i Ruokolax 1734 som son till Gustaf och bror till Karl Gustaf Falck, ägde del i två hemman i Ruokolax Härskiänsaari, vilka fadern innehaft sedan han var förmyndare för kyrkoherden Peter Ristelius barn. Nämnd ännu 1739 i Villmanstrand,[30] men inte senare, saknas i bouppteckningen efter Hans Henrik 1751. Nämnes gift fr.o.m. 1733, men hustruns namn är okänt.[31]

Hans Henrik, kontorsskrivare i Kammarkollegium från 1719.[20] Var 1735 i Valkeala fadder för sin syster Helenas barn. Anhöll 1741 av Avräkningskontoret i Stockholm om att få lyfta »19 månaders innestående cornetts lön» som hans »Sahl. Fahrbroder, Cornetten under Cruseska Regementet Carl Falck (arkebuserad 1708) tienat.»[21] Ansökte upprepade gånger 1730-49 om annan tjänst utan framgång; kallades 1749 »Kammarförwandten».[20] Död i Stockholm 4.2.1751, ogift; som arvingar nämnes i bouppteckningen endast syskonen Karl Gustaf, Samuel Wilhelm och Margareta Elisabet.[22]

Margareta Elisabet, levde 1751. - G. med löjtnanten vid Nylands och Tavastehus läns dragonregemente, slutligen ryttmästaren Arvid Orre, f. 1687, begr. i Sysmä 28.10.1767.

Helena, död i Strömfors 22.8.1758, säges ha »fallit illa i sitt med lifsfrukt varande tillstånd», fått missfall och avlidit av sviterna; begr. i Pernå. - G. senast 1727 med regementsskrivaren Johan Hirn i hans andra gifte (gift första gången i Pyttis 1723 med Brita Zelakowski, d. 1725, änka efter kyrkoherden i Pyttis Arvid Rosaeus, d. 1722), d. i Jockas 23.12.1760.

 

Tab. 3.

Samuel Wilhelm Falck (son till Gustaf Wilhelm, tab. 2), stannade efter stora ofredens slut i Sverige. Tjänstgjorde från c. 1723 vid länsstyrelsen i Nyköping; kallas 1724 skrivare, i oktober 1727 kanslist, i april 1728 landshövdingens sekreterare, från 1732 landssekreterare i Södermanlands län.[23] Samtidigt rådman i Nyköping senast 1732, Preses i kämnersrätten där.[24] Fadder för systern Helenas barn i Valkeala 1735. Levde 1768, men var död 1770, då han hustru kallas änka. Nämnes inte i Nyköpings dödslängd. - G. senast 1732 med Brita Margareta Browall, f. 1708, levde 1786; dotter till landssekreteraren i Södermanlands län Jakob Browall och Margareta Westerling samt syster till bergsrådet Karl Browall, adlad Adlerwald.

Barn, f. i Nyköping:

Samuel Wilhelm, f. 24.10.1732. Handelsbetjänt hos handlanden Anders Örnbeck i Stockholm. D. där i maj 1759. Ogift.

D o t t e r, d. späd i Nyköping 1733, begr. 9.12.

Jakob Gustaf, f. 13.9.1734. Nämns i Nyköpings husförhörslängder med modern 1780, ogift, och tituleras då »notarie».

 

[*] Som sannolik dotter till Mathias Falck betraktar JULLY RAMSAY (s. 333) kaptenen Karl Gustaf Reeths hustru Helena Kristina Falck. Inga indicier för denna filiation har stått att finna, och Helena Kristina Falcks härstamning är okänd. Mot Ramsays antagande talar att ett kusingifte inte förefaller troligt.

[**] Majestätsbrottet behandlades första gången i Viborgs kämnersrätt 14.4.1703. Av texterna i ovannämnda samt ett tjugotal senare protokoll i kämners- och rådstugurätterna framgår, att »brottet» bestått av några »förgripliga ord om Kungl. Majestätet och dess actioner», som Gustaf Falck vårvintern 1703 yttrat hos befallningsmannen Johan Weckström. Saken ältades länge tydligen motvilligt, tills den 15.2.1705 översändes till hovrätten. Tydligen blev Falck frikänd; vid Viborgs rätter var frågan inte mera före. Gustaf Wilhelm är knappast den Gustaf Falck, som 1.6.1719 blev mönsterskrivare vid Halikko kompani av Åbo läns kavalleriregemente.

 

Noter

[1] Hollola I KO a 2; pag. 10 v.

[2] BLOMSTEDT: Suomen kihlakunnanvoudit 1630-1713.

[3] SAYL: Nastola 1654-73; pag. 162.

[4] Porvoo ja Hollola KO a 2; pag. 502 v.

[5] Porvoo ja Hollola KO a 2; pag. 244 v.

[6] SKrA. Militiekontoret, aviöningslistor (RA: mikrofilm AW 2069).

[7] BLOMSTEDT: Hämeen historia 2: 2; pag. 241 m.fl.

[8] Porvoo ja Hollola KO a 13, pag. 133.

[9] Meddelande av kamrer KAJ DUNCKER.

[10] SAYL: Hollola 1654-56.

[11] Porvoo ja Hollola KO a 2; pag. 630.

[12] SKrA: Kgl livgardets mönsterrullor 1688-91.

[13] SRA: Biographica.

[14] LEWENHAUPT: Karl XII:s officerare.

[15] Porvoo ja Hollola KO a 25; pag. 18.

[16] Meddelande av fil.dr. K. WIRILANDER.

[17] Viborgs ml 1694; 1708.

[18] RA 10084: 631.

[19] RA: Borgå konsistorii protokoll 1725.

[20] SRA: Kammararkivet: Befordringsakter.

[21] SKrA: Likvidationer II.

[22] Stockholms stadsarkiv: Bouppteckningar 1751.

[23] Uppsala landsarkiv: Nyköpings dop- och begravningslängder.

[24] HENEL: Det anno 1735 florerande Sverige, s. 139.

[25] SKrA: Militiekontoret, avlöningslistor (RA: mikrofilm WA 2080-81).

[26] RA 7478.

[27] Mietois kommunionbok 1726-31.

[28] RA 8790: 809 och 5164.

[29] RA 8793: 399.

[30] RA 8822: 1761 m.fl.

[31] RA 8801: 2551.

[32] RA: Nylands länsstyrelse Gm 5:456.

[33] RA: Nylands länsstyrelse Gm 4:314 v.

 

Selostus

Hollolan Falck-suvut. Hollolassa asui 1600-luvulla kolme Falck-nimistä perhettä, joita ei voida osoittaa samaan sukuun kuuluviksi. Henrik Falck (k. n. 1655) oli Hollolan nimismiehenä jo 1620-luvulla ja Porvoon kihlakunnan kruununvoutina 1633-1635. Hän omisti Villähteen Orrilan. Sen peri hänen ja Beata Juhontyttären poika, Hämeen läänin ratsuväkirykmentin luutnantti Henrik Henrikinpoika Falck (k. 1692), joka neljästi oli talonpoikaissaädyn edustajana valtiopäivillä.

Kapteeni Hans Erikinpoika Falck (k. 1658) omisti Jalkarannan Köllin. Laaja sipoolainen Falck-suku ehkä polveutuu hänestä, mutta sukujohtoa ei ole voitu todistaa varmaksi.

Hollolan ylisen kihlakunnan kruununvouti Mathias Erikinpoika Falck (k. n. 1685) omisti Messilän (Tiirismaan). Hänen ja Maria Reethin lapsista kornetti Karl Magnus Falck mestattiin 1708 ja kornetti Arvid Johan Falck kaatui s.v. Tyttäristä toinen oli naimisissa kapteeni Burchard Gardiemeisterin (k. 1720) kanssa ja toinen, Anna Katarina ensin luutnantti Samuel Udnien (k. 1696) ja sitten rykmentinmajoitusmestari Klas Johan von der Pahlenin kanssa. Suku jatkui vain kolmannesta pojasta, sotilashuoneenkirjuri Gustaf Wilhelm Falckista (k. 1733), joka peri Messilän. Kolme hänen poikaansa muutti Ruotsiin. Nimeltä tuntematon tytär oli naimisissa Ahvenkosken postimestarin Henrik Riddelinin (n. 1681-1758) kanssa, toinen tytär, Margareta Elisabet ratsumestari Arvid Orren (n. 1687-1767) kanssa ja kolmas, Helena rykmentinkirjuri Johan Hirnin (k. 1760) kanssa.


Genos 43(1972), s. 102-111

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1972 års register | Årgångsregister