GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Släkten Greek i Gamla Helsingfors

Translator LOVE KURTÉN, Helsingfors

Bland de utländska köpman som småningom etablerade sig i Helsingfors redan på 1550-talet lyckades bröderna Jakob och Hans Greek skapa en kortvarigt blomstrande affärsrörelse. Den har berörts av Suolahti i Helsingfors stads historia I, där det dock inte framgår vilken central ställning de och deras barn intog i Gamla Helsingfors genom sina äktenskapsförbindelser och sina offentliga värv.

Bröderna Greek kallades "tyska gäster" i Helsingfors år 1557, och de har därför betecknats som tyskfödda[1]. Närmare upplysningar om släktens ursprung lämnas emellertid vid ett arvskifte som relateras i Stockholms stads tänkeböcker. Det sägs här att bröderna hade sitt fäderne och möderne i "Masech i landet Lutich", vilket skall tolkas som nuvarande Maastricht i dåvarande biskopsstiftet Lüttich[2]. De skulle således egentligen ha varit holländare, just av den nationalitet som Gustav Vasa hoppades speciellt skulle gynna den nygrundade staden. Å andra sidan fanns det ännu en tredje bror, Gert Greek, som var köpman i Hildesheim i Tyskland.

Jakob Greek måste tydligen betraktas som naturaliserad redan år 1555, ty i ett kungligt brev till Danzig det året kallas han "vår undersåte och älskelige troman". Ett annat bevis på kronans förtroende är, bland många andra, ett brev i oktober samma år där Greek berordrades att åtfölja Lasse Fleming till Reval för att uppköpa kläde, värjor, öl m.m. Samma befallning gavs också Matts Bertilsson, som då var den främsta inhemska köpmannen i Helsingfors[3]. Uppgifter om Jakob Greeks senare merkantila karriär och vittnesbörd om hur omfattande hans handelsrörelse var finns i samtida tullräkenskaper från Helsingfors, Viborg och Reval[4]. Under den första sjuårsperioden av sin vistelse i Helsingfors blev han i själva verket den ledande köpmannen i staden med en import som ett år beräknas ha stigit till runt etthundratusen mark[5].

Varorna köptes och såldes på långfristig kredit. Finanskapitalet var tydligen inte alltid stort nog, eftersom Greek år 1559 tycks ha varit tvungen att låna 150 daler av Mårten Mattsson till Sarvlax, med vilken han blivit besvågrad genom sitt gifte med Brita Bertilsdotter, syster till ovannämnda Matts Bertilsson[6]. Och mot haverier saknade hans skeppsfart all gardering. Ett ekonomiskt dråpslag drabbade honom därför när han år 1562 "förlorade tre sina skepp i sjön, därpå han hade inskeppat allehanda främmande gods och kostat därpå allt det han ägde", enligt vad han själv förklarade. Trängd av oroade kreditorer från olika håll vände han sig till kronan och lyckades utverka ett fem års försvarelsebrev, eftersom han hade varit mot konungen och hans riken "huld, tro och rättrådig", desslikes hade han ett ärligt rykte av de menige man som honom kände[7]. Moratoriet gav honom ett välkommet andrum; egendomligt förefaller det dock att han trots den föregivna likviditetsnöden just vid denna tid investerade kapital i jordegendom genom att köpa hela 2 skattmarker jord i Heikby och 1/2 skattmark i Munksnäs. Och några år senare började han bygga ett nytt skepp. Det framgick visserligen att hans resurser inte förslog för det åtagandet, men han gjorde 1566 en ny hänvändelse till kronan om hjälp för att kunna fullfölja byggningen[8] och hans vädjan blev framgångsrik också nu. Eftersom Jakob och Hans Greek samma år hade avstått hela sitt arv till den tredje brodern, kan det förmodas att den överenskommelsen var förenad med någon motprestation som lättade deras ställning. Om Jakob Greeks återvunna goda ekonomi vittnar i varje fall den extra silverskatteuppbörden år 1569. Han återfinns nämligen i den lilla grupp på fyra verkligt förmögna borgare, som betalade 15 lod silver i skatt. Högre än så taxerades bara de två "stormrika" borgarna Matts Bertilsson och Lasse Michelsson i Helsingfors[9]. Ett år senare värderades Jakob Greeks fyra kravall till 15000 mark[10].

Ännu år 1570 fick han kronans hjälp för skeppsbygge, nu i form av 40 tunnor råg och en tunna smör[11], och av formuleringen i en saköreslängd att döma var han i livet ännu 11.10. detta år[12]. Men i en fogdeskrivelse år 1571 omtalas Jakob Greeks efterleverska[13]. Orsaken till att hans namn saknas i silverskattelängden nämnda år var således inte att han fått förlängt moratorium[26], utan att han redan var avliden när skatten uppbars. Det är anmärkningsvärt, att inte heller hans efterlämnade hustru betalde någon skatt det året. Det tyder på att familjens ekonomiska ställning ännu en gång inom en helt kort tid sedan år 1569 dramatiskt försämrats. En förklaring kunde vara att Helsingfors hade hemsökts av svåra olyckor åren 1570-71: tatarerna hade plundrat staden, den hade ödelagts av brand och härjats av pest.

År 1573 fick dödsboet den första rättsliga påminnelsen om att det hade ouppklarade affärer[14]. Och året därpå höll kreditorerna ett sammanträde i Stockholm, där det konstaterades, att "salig Hans och Jakob Greek föga annat efterlåtit än ett skepp, som de förbyggde sin egendom uti". Med tanke på änkans, Brita Bertilsdotters, och hennes små barns fattigdom och eländhet skänkte fordringsägarna henne 1000 mark och avskrev 8000 mark i gäld[15]. Hennes syster efterskänkte lånet på 150 daler, som Jakob Greek aldrig hade återbetalat till sin svåger. Och kronan bidrog år 1579 med att bevilja henne fem frihetsår för den jord som hennes man hade köpt i Heikby och Munksnäs[16]. - Sista gången Brita Bertilsdotter finns omtalad är år 1593, då hon i Stockholm tilltalades för en gammal spannmålsskuld från Jakob Greeks dagar[17].

I handlingarna från denna tid har Hans Greek hamnat i skuggan av sin bror, vars kompanjon han synes ha varit. Vid ett tillfälle, så sent som år 1562, kallas han "ärlig sven Hans Greek", vilket vittnar om att han då inte hade någon självständig ställning[18]. Han omtalas ännu år 1567, då han fick ersättning för hästar som hållits i borgläger. Däremot saknas hans namn i den omfattande skattelängden år 1569; möjligen var han redan död det året, som avliden nämns han 1570. Han var gift, men hans hustrus namn är okänt. Äktenskapet förefaller att ha varit barnlöst.

Däremot hade Jakob Greek nedannämnda fem barn, mellan vilka ordningsföljden är oviss:

 

Oletta Greek. Född senast år 1558, eftersom hon redan 1573 var gift med sedermera borgmästaren i Helsingfors Hans Olsson, styvson till hennes morbror Matts Bertilsson och enda arvtagare till dennes stora förmögenhet. Sammanhanget framgår av ett tingsbevis som utfärdats av lagläsaren Olof Larsson Stubbe i Helsinge 14.4.1573[19] och där det intygas att Hans Olsson, "som äger Jakob Greeks dotter till sin äkta hustru", för den arvsrätt han med sin hustru hade på hennes fars och farbrors vägnar inlöste ett hemman i Staffansby. Det hade "för en tid sedan" köpts av Hans Greek och efter hans död försvarats av Jakob Greek, men sedan också han avlidit hade ingen skatt betalts för gården. Det är således helt klart att Hans Olssons hustru Oletta inte var dotter till Jakob Svart i Åbo, en uppgift som förekommer i tryckta källor. Hon dog omkring år 1620, och hennes ansenliga kvarlåtenskap ärvdes till stor del av systerbarnen.

 

Peter Greek. Nådde på 1580-talet en viss framgång som handelsman och redare i Helsingfors. Hans skuta seglade bl.a. på Lübeck men den anlitades också av kronan för överskeppningar till Estland. Redan i tullängden år 1582 debiteras han för 11 daler, vilket innebar att han kom på sjätte plats bland sammanlagt 55 borgare[20]. En längre tid var han rådman. Samtidigt idkade han ett spekulativt jordbruk; år 1580 upptog han av öde ett hemman i Östersundom och odlade det några år, på 1590-talet gjorde han ett likadant kortvarigt försök i Lill-Hoplax och år 1598 övertog han två hemman i Åggelby. År 1601 betalade han emellertid den s.k. hjälppenningen för de två skatter som Jakob Greek hade köpt i Heikby, och för den jorden står han skriven år 1600, tydligen i egenskap av bröstarvinge. Den antagna filiationen skulle också förklara varför Peter var personligen närvarande vid det tillfälle då Jakob Greeks svägerska Margareta Bertilsdotter efterskänkte lånet på 150 daler.

Peter Greek nämns sista gången år 1606. Han var gift med Karin Mattsdotter, syster till borgaren Henrik Mattsson i Helsingfors och styvdotter till Håkan Eriksson, båda två representanter för det tämligen välbärgade borgerskapet i staden[21]. Hon är tydligen den "vidua Petri" som finns i skattlängden för Åggelby ännu år 1621. Barn till Peter Greek omtalas däremot inte.

 

Bertel Greek. Handelsborgare i Helsingfors, kallas köpman i en odaterad längd där det sägs att han hade 1200 daler att fordra av kronan[27]. Som tullförvaltare gjorde han på 1590-talet upprepade försträckningar till krigsfolket och erhöll återbetalning dels i kontanter och varor, dels så att han år 1597 fick ett hemman i Heikby på frihet. Avrättad år 1599 vid hertig Karls räfst i Finland. Hans hustru, vars namn är okänt, odlade jorden i Heikby ännu år 1600 efter att ha fått försvarelsebrev 11.9.1599.

Bertel Greek hade två söner, Johan och Bertel, av vilka den förra stannade kvar i Gamla Helsingfors, där han tjänstgjorde som proviantskrivare, senare som proviantmästare. På borgerskapets uttryckliga begäran utsågs han slutligen till handelsborgmästare i Nya Helsingfors 1643, en befattning som han innehade till sin död 1648. Han kan betecknas som en duglig, initiativrik och ansvarskännande ämbetsman under en svår och besvärlig period i stadens historia. I sitt äktenskap med Märta Reiher, dotter till borgmästaren Kasper Reiher och Märta Larsdotter hade han två döttrar, Märta, gift med borgmästaren i Helsingfors Gabriel Tavast, och Brita, gift med kollegan vid trivialskolan, Thomas Gestrinius, sedermera kyrkoherde i Nurmijärvi, och två söner, Johan och Jakob, som efter studier vid Åbo Akademi flyttade bort från sin hemstad. Borgmästaren Johan Greek blev sålunda den sista manliga bäraren av släktnamnet i Helsingfors.

Bertel Greeks andra son Bertel Greek d.y. flyttade till Borgå, där han blev rådman 1631. I sitt första gifte med Karin Larsdotter Schröder hade han en dotter Sara, gift med ombudsmannen Nils Israelsson Hagenbäck, medan det andra äktenskapet med Elin Eriksdotter, dotter till kyrkoherden i Borgå Ericus Simonis och Brita Mårtensdotter, var barnlöst. Bertel Greek d.y. dog vid hög ålder i mitten av 1660-talet.[22]

 

Brita Greek, gift med proviantmästaren Simon Ambrosiusson i Helsingfors. Detta framgår av en släktlinea som presenterades vid arvskiftet efter Oletta Greek år 1640[23] och som vederlägger de i tryckt litteratur förekommande uppgifterna att Simon Ambrosiusson och Bertel Greek d.ä. skulle ha varit bröder och att den förres hustru hette Brita Jakobsdotter Svart. I flera bevarade brev kallar Bertel Greek visserligen proviantmästaren "käre broder Simon"[28], men det var givetvis svågerskapet som motiverade detta val av tilltal. Proviantmästaren avrättades som kungatrogen 1599, och hans änka gifte senare om sig med Klas Andersson Skalm till Storgård. Simon Ambrosiusson använde själv aldrig namnet Greek, men hans tre barn antog moderns namn: Carl Greek, assessor vid Åbo hovrätt, Emerentia Greek, gift 1) med Torsten Henriksson (Blåfield) till Dikarböle och 2) med hauptmannen Per Johansson samt Brita Greek,: gift med Ivar Gustavsson Blåfield till Saustila. Genom assessor Carl Greeks fyra söner blev denna yngre släkt Greek vida spridd.

 

Jesper Greek. Skeppskapten, som redan i kung Johans tid hade tjänat kronan "och låtit sig brukas såväl till lands såsom ock till sjöss"[24]. Åberopade sin bördsrätt till Jakob Greeks jordinnehav i Munksnäs och fick 1603 rätt att uppta de tre skatter jord där "son i hans fasta fäderne tillfallit honom som arv"[26]. Själv använde han konsekvent namnformen Jasper Krecker. Han dog i slutet av år 1610[25], tydligen ogift[27].

 

[1] E. Suolahti, a.a. s. 159

[2] SST 4.6.1570

[3] Riksregistraturet 12.9.1555, 25.10.1555, 21.2.1556, 6.4.1557 och 3.10.1558

[4] RA mikrof. Viro 20, Finska kameralia FR 116

[5] RA mikrof. FR 116, tullräkenskaper, E. Suolahti a.a.

[6] RA 217:35v

[7] Riksregistraturet 11.11.1562

[8] RA mikrof. FR 563, Ingående diarier 27.11.1566

[9] RA mikrof. FR 318, mantalsregister över Helsingfors

[10] SST 15.2.1570

[11] RA 3313:4 och 6, brev 22.6.1570

[12] RA 3315:86v

[13] RA mikrof. FR 90, Finska kameralia

[14] SST 12.11.1573

[15] SST 27.8.1574

[16] RA 3395:22v

[17] SST 3.9.1593

[18] Hausen, Bidrag IV ss 43-44. I registret betecknas han felaktigt som borgare i Reval.

[19] RA mikrof. FR 792, "Domsbrev och tingsbevis"

[20] RA mikrof. FR 222

[21] RA 219:35v

[22] Meddelat av Henrik Borgström.

[23] RA Karelska lagsagans dombok ä 1:180v

[24] RA Biographica Jasper Krecker

[25] RA 3545:3

[26] E. Suolahti, a.a. s. 177

[27] RA mikrof. FR 585, Röda nummerserien

[28] RA mikrof. FR 593

 

Selostus

Vanhan Helsingin Greek-suku. Helsingissä porvareina 1550-luvulta alkaen mainitut veljet ja yhtiömiehet Jakob ja Hans Greek olivat alankomaalaisia ja kotoisin Maastrichtista. Kolmas veli Gert Greek oli Hildesheimin kauppiaana Saksassa. Hans Greek (k. 1567/70) oli naimisissa, mutta lienee ollut lapseton. Jakob Greek (k. 1570/71) oli 1560-luvulla Helsingin johtavia porvareita. Hänen vaimonsa Pirkko Pertuntytär oli Helsingin pormestarin Matti Pertunpojan sisar ja eli vielä 1593. Matin poikapuoli ja ainoa perillinen, Helsingin pormestari Hannu Olavinpoika oli 1573 naimisissa Jakob Greekin tyttären Oletta Greekin (k. n. 1620) kanssa. Toinen tytär Brita Greek oli v. 1599 teloitetun muonitusmestarin Simon Ambrosiuksenpojan puoliso. Heidän lapsensa ottivat äitinsä sukunimen. Nuorempi Greek-suku polveutuu heidän pojastaan, Turun hovioikeuden asessorista Carl Greekista. Brita Greekin toinen puoliso oli Klaus Antinpoika Skalm (k. 1639). Sisaret Oletta ja Brita on aikaisemmin virheellisesti sanottu Svart-sukuun kuuluviksi.

Jakob Greekin kolmesta pojasta laivakapteeni Jesper Greek eli Jasper Krecker kuoli 1610, luultavasti naimatonna, ja Helsingin raatimies Peter Greek (eli 1606) lienee ollut lapseton. Kolmas poika, Helsingin tullinhoitaja Bertel Greek teloitettiin yhdessä lankonsa kanssa v. 1599. Hänen toinen poikansa Johan Greek (k. 1648) tuli Helsingin pormestariksi v. 1643 ja toinen, Bertel Greek nuorempi (k. 1660-luvulla) Porvoon raatimieheksi v. 1631.

 
Genos 53(1982), s. 129-134, 145

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1982 års register | Årgångsregister