GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Släkten Korpaeus och Franzénernas ursprung

Pol. mag. GEORG LUTHER[*], Helsingfors

Som äldste stamfar för släkten Franzén uppger Axel Bergholm i Sukukirja handelsmannen i Kexholm Frans Johansson Franseen, nämnd 1688-1710. Från hans son Karl Franseen (1691-1733) härstammar en äldre släktgren, som fortlevde i Kexholm, medan Karls yngre bror Frans Franseen (1699-1764) blev handelsman i Uleåborg och stamfar för släktens mera kända österbottniska gren.

Arvi Ilmoniemi klarlade i Genos 1933 (s. 80-81) att Frans Johansson Franseen var son till kapellanen i Puumala Johannes Francisci (död 1671/73) och då denne i en dombok 1668 kallas Korperus, kunde jag i Genos 1950 (s. 13-14) på basen av en gammal släkttavla klarlägga attjohannes var son till kyrkoherden i Säkkijärvi Franciscus Laurentii (död 1673/75). Bror till Johannes var Thomas Francisci (död 1676/78), som efterträdde sin far som kyrkoherde i Säkkijärvi och blev stamfar för släkten Korpaeus i Gamla Finland.

Franciscus Laurentii ägde Korpela ryttarhemman i Säkkijärvi kyrkby, c. en kilometer väster om kyrkan. Korpela ärvdes av sonen Thomas och efterkommande till honom tills gården såldes på 1820-talet. Den gav också upphov till släktnamnet Korpaeus.

Translator Love Kurtén har vänligen fäst min uppmärksamhet på att dåvarande kapellanen Franciscus Laurentii vid Säkkijärvi ting 30.6.1631 "gör anspråk på sin moders jordagods, som Olof Larsson nu har oansett han till samma gods vill främmande är och hennes styvson, vilken med sin fader s. Lars Olsson till hemmanet kommen är och sig så länge fadren var vid liv där förhållte, att han för tjänst lika med b:te herr Frans och andre hans syskon uti lösöret inga arvingar vara skall".

Mycket är dunkelt i formuleringen, men den utsäger tydligt att herr Frans mor var gift med en Lars Olsson, som genom detta gifte fick hennes fädernehemman i Säkkijärvi och som i ett tidigare gifte hade sonen Olof Larsson. Ur fogderäkenskaperna framgår att detta hemman var Korpela, som 1628 innehades av "Oluf Larsson Korpelain" och 1633 av "herr Frantz Capellan".[1] Olof Larsson var husbonde på Korpela redan 1626. Två år tidigare hette husbonden Tomas Larsson och 1618-22 Jöran Larsson. Jöran kallas ryttare i längderna över Älvsborgs lösen och mönsterskrivare 1620. Korpela var 1620 tilldelat "Hans Hindrisons munsterskriver" och 1624 "munsterskr. un. Jöns Erikssons c".[2] Från 1616 bakåt uppträder för hemmanet namnet Lasse Olofsson, men längden över "första terminen" av Älvsborgs lösen visar, att skatten redan 1614 erlades av hans änka. [3]

Lasse Olsson nämns som ägare till ett hemman om 1/4 skatt i kyrkbyn från 1593 och samma hemman avses tydligen i anteckningen om en Lasse Olsson i Salajärvi by 1592.[4] En annan Lasse Olsson nämns från 1572 i Kuluala eller Gammelby; han fick 1588 tre års skattefrihet för de förluster han lidit som ryttare i Mårten Boijes fana. De två Lassarna nämns samtidigt i skattelängderna under 1590-talet och kan inte vara identiska.[5]

Säkkijärvi indelas i dessa skattelängder dels i byar, dels i notlag, men deras gränser förefaller inte att ha varit fasta ännu kring 1600. Lasse Olssons hemman (Korpela) står vanligen i kyrkbyn, meri 1592 i Salajärvi och 1601 i Kolhola by. Likaså hör det vaniigen till Säkkijärvi nötlag, men 1598 till Patros och 1599 till Niemenlautta nötlag. [4]Det har därför inte värit möjligt att med tillfredsställande sannolikhet utpeka det namn i tidigare längder som svarar mot Lasse Olsson från 1592, dvs. gäller Korpela. Inget hemman, vars husbonde under 1580-talet hette Lasse, förefaller emellertid att komma i fråga. Detta innebär, att Franciscus Laurentiis mor knappast var gift med en annan Lasse innan hon blev Lasse Olssons hustru, d.v.s. att Lasse Olsson troligen blev far till Franciscus i sitt andra gifte.

Tabellerna nedan skildrar släkten Korpaeus - Franzéns äldre led. Namnet Korpaeus, som ofta skrevs med C, bör inte förblandas med namnet Carpaeus, som bars av en släkt från Egentliga Finland.

 

Tab. 1.

Lasse Olsson, nämns i skattelängderna från 1592 som innehavare av Korpela hemman om 1/4 skatt i Säkkijärvi kyrkby. Från 1605 ställde han upp en ryttare under Lasse Anderssons fana. Var avliden 1614. - Gift 1) med N. N., som troligen dog innan mannen kom till Korpela; 2) med N. N., som var arvtagare till Korpela och enligt längderna över Älvsborgs lösen levde ännu 1619.[6]

Barn:

?(1). Jöran Larsson, kallas ryttare i längderna över Älvsborgs lösen och mönsterskrivare i jordeboken 1620. Nämns som husbonde på Korpela 1618 - 22.

?(1). Tomas Larsson, var husbonde på Korpela 1624.

1. Olof Larsson, kallas 1628 Korpelainen, husbonde på Korpela från 1626. Då gården var hans styvmors arvegods tilldömdes den vid tinget 30.6.1631 hennes son Franciscus Laurentii.

2. Franciscus Laurentii, kyrkoherde, död c. 1674. Tab. 2.

Franciscus företrädare som kyrkoherde i Säkkijärvi hette Laurentius Laurentii och dog 1651. Han kan inte passas in som son till Lasse Olsson. Hans släktnamn framgår av ett kvitto, där "Carin Matzdotter salig Hr Lars Tapanainens efterleverska" har kvitterat ut sin avlidne mans lön i Säkkijärvi 16.6.1651.[7] På samma kvitto står ytterligare "Till vittne opå min svärmors vägnar att detta är så uti sanning befunnit Anders Johansson Tijckij". På basen av domboken för Viborgs sockens ting 29-31.3.1666 kan herr Laurentius svärson identifieras som befallningsmannen, slutligen rådmannen i Viborg Anders Johansson. Hän var stamfar för släkten Dykander,[8] vars namn tydligen är härlett ur Anders släktnamn Tikki eller Tykky, kanske rent av Tykki.

 

Tab. 2.

Franciscus Laurentii (son till Lasse Olsson, tab. 1), var kapellan i Säkkijärvi i juni 1631, då hän vid tinget där gjorde anspråk på "sin moders jordagods", som Olof Larsson innehade "oansett hän till samma gods vill främmande är och hennes styvson". Kyrkoherde i Säkkijärvi 1652. Fick 4.3.1658 förskoning från prästerskapets krigshjälp på grund av den börda militärinkvarteringen vållade honom, som bodde vid stråkvägen. Ägde efter 1631 Korpela ryttarhemman om 1/4 skatt i Säkkijärvi kyrkby. Levde i början av 1673, död före 1675. - Gift före 1635 med Margareta Mattsdotter, död före 1673, dotter till kyrkoherden i Säkkijärvi Matthias Georgii Friare. (? och Elin Jakobsdotter, vilken nämns som änka efter honom). [9]

Barn:

Thomas Francisci, kyrkoherde, död c. 1678. Tab. 3.

Johannes Francisci, kapellan, död 1672. Tab. 11.

Dotter. - Gift med klockaren i Säkkijärvi Knut Jakobsson, som i mantalslängden 1673 kallas måg till Franciscus Laurentii. De nämns ännu i mantalslängden 1688 och var tydllgen föräldrar till Frans Knutsson som nämns från 1694 samt hans bror Erik, nämnd 1702.

"Hr Georg Ebba hu" nämns som barn till Franciscus Laurentii i den gamla släkttavla som skildrades i Genos 1950 (s. 10). Dessa personer har inte kunnat identifieras och det är oklart om de är två barn till Franciscus eller man och hustru.

Varken Franciscus Laurentii eller hans son Thomas kallas veterligen Korpaeus under sin livstid. Däremot kallas sonen Johannes vid Puumala sommarting 1668 Korperus.

I Viborgs kämnersrätt processade Anders Brase (som var Lorenz Creutz fogde i Pyttis). 4. 10. 1666 mot Anders Jöransson Kanngjutare, som inte hade levererat för länge sedan beställda tennfat. Kanngjutaren hänvisade till sina diskussioner om saken med "Brassens svåger Hr Thomas Francissi av Säckjärvi". Brases hustru är inte känd och svågerskapets art har inte kunnat klarläggas.

Lagläsaren i Lill-Savolax domsaga Haquinus Åkerlund, död 1671, jävades som domare vid Puumala ting 7-8.1.1669 för "svågerlag" med Johannes Francisci, som var part i ett mål. Uppgifterna om Åkerlunds famllj i Genos 1960, s. 82-94, och om Johannes hustrus släktkrets i Genos 1932, s. 136-139 och 1933, s. 80-81, klarlägger inte arten av detta svågerlag.

 

Tab. 3.

Thomas Francisci (son till Franciscus Laurentii, tab. 2), nämns som skolelev tillsammans med brodern Johannes i Viborgs kämnersrätts protokoll 26.6.1651. Var kapellan i Säkkijärvi 1655. Miste 1666 "genom vådeld hela sin gård med alle husgerådssaker som uti husen inne voro att han icke det ringaste ut bekom", tilldömdes vid hösttinget s.å. brandstod i Säkkijärvi och Viborgs socken. Hade i februari 1675 efterträtt sin far som kyrkoherde i Säkkijärvi. Ärvde Korpela, som häradsrätten 19.6.1676 fann vara bördejord.[10] Var död 18.1.1678, då hans änka uppträdde vid Säkkijärvi ting. - Gift före 16 5 5 med Maria Persdotter, som levde på Korpela ännu 1690.[11]

Barn:

Frans Korpaeus, bodde på Korpela på 1690-talet, men nämns inte där förr eller senare. Vid Säkkijärvi ting 25.2.-4.3.1738 uppvisades häradsrättens utslag 7.6.1692, där Korpela hade tllldömts Frans för att han var äldst i brödrakretsen och ålagts att utlösa sina syskon. Vidare uppges att Frans hade åtnjutit underhåll av sin brorson Erik Korpaeus (tab. 9), som också hade bekostat hans begravning. Eriks änka uppgav (utan att kunna framlägga dokument som belägg) att Frans som var ogift och barnlös hade överdragit sin rätt till hemmanet till hennes man.

Nils Korpaeus, löjtnant, död 1705. Tab. 4.

Tomas Tomasson, bodde tillsammans med sin hustru på Korpela åtminstone 1688-94, men inte längre 1699. Ansåg sig vid arvsuppgörelsen 1692 ha bättre rätt till Korpela än Frans, kanske för att han skött gården när modern levde där som änka. - Gift.

Kajsa Tomasdotter, nämns på Korpela i mantalslängden 1688.

Natanael Tomasson, nämns vid, arvsuppgörelsen 1692.

Johan Tomasson, nämns tillsammans med sina fyra bröder vid arvsuppgörelsen 1692 och ogift på Korpela mantalslängden 1694.

Akianders uppgift i herdaminnet för Viborgs stift (II, s. 326) att Thomas Francisci hade en dotter som var gift med rådmannen Peter Babbe är oförklarlig och uppenbart felaktig. Också hans uppgift att Frans på Korpela var far till följande ägare Erik är oriktig. Tomas, Kajsa, Natanael och Johan försvinner i obekanta öden.

 

Tab. 4.

Nils Korpaeus (son till Thomas Francisci, tab. 3), var rustmästare vid infanteriet 10.4.1689, då han upptog Mickel Sigfredsson Kolkkas hemman om 1/4 skatt i Karvala by i Säkkijärvi. [12] Kallas furir i mantalslängden 1690 och fältväbel vid Säkkijärvi ting i juni 1700. Drev tillsammans med Frans Korpaeus 1692 målet mot de tre övriga bröderna och nämns därefter i mantalslängderna som husbonde på gården. Fänrik vid Viborgs läns fördubblingsinfanteriregemente 7.12.1700, löjtnant där 1.2.1701. Död på permission i Säkkijärvi hösten 1705[13] - Gift senast 1690 med Maria Lilljesköld, bodde som änka på Korpela, var 1738 "svag och skröplig", död i Säkkijärvi 25.12.1741, 78 år gammal.

Barn:

Jonas, f. c. 1692, fältväbel, död 1756. Tab. 5.

Kristina, f c. 1695, död i Säkkijärvi 17.1.1762. - Gift i Lappträsk 1.5.1712 med korpralen vid Karelska kavalleriregement Henrik Jesenhausen, död i Säkkijärvi 6.3.1738, 56 år gammal. Vid Säkkijärvi ting 27.10. - 2.11.1731 intygades, att deras son Petter, som skulle sättas i skräddarlära, var född i äkta säng i Nyslott 1714. Petter blev sedan skräddarmästare i S:t Petersburg.

Erik, länsman, död 1737. Tab. 9.

Inom adliga ätten Lilljesköld nr 566 passar kronologiskt bara jägmästaren Erik Lilljesköld (död 1688) till Haneberg i Jockas som far till Nils Korpaeus hustru - men hon är svår att placera i hans stora barnskara eftersom han hade tre (!) andra döttrar med förnamnet Maria. Nils Korpaeus hustru kan kanske vara ett av de okända barnen till Nils Samuelsson Lilljesköld nr 597, men också denna gissning väcker betänkligheter, eftersom inga kända uppgifter knyter denna andra ätt Lilljesköld till Finland.

 

Tab. 5.

Jonas Korpaeus (son till Nils, tab. 4), f.c. 1692. Rustmästare i Karelska dragonskvadronen åtminstone från 1724, furir 1725, förare 1727. Inledde 1738 en process för att få del i Korpela, som emellertid vid tinget 25.2.- 4.3. tilldömdes hans yngre brors Eriks familj. Sergeant 1740, fältväbel 1741. Transporterades 1744 till Nylands och Tavastehus läns dragonregemente, men tjänade troligen aldrig där. Var åtminstone från samma år husbonde på Korpela i Säkkijärvi kyrkby, som efter freden i Åbo hörde till Gamla Finland och Ryssland. Död i Säkkijärvi 22.2.1756. - Gift med Maria Polin, död i Säkkijärvi 29.4.1759, 47 år gammal, dotter till prosten i Säkkijärvi Matthias Polin och Magdalena Palilius.[10]

Barn:

Maria, - Gift i Säkkijärvi 6.9.1765 med skolmästaren i Valkeala Andreas Platan i hans andra gifte. De flyttade 1767 från Valkeala till Savitaipale.

Magdalena, f. i Vederlax 11.2.1732, levde i Kivinebb 1787. - Gift före 1755 med brofogden i Kivinebb Matthias Borgman, död där 6.2.1784, 58 år gammal.

Margareta (kallas lbland Magdalena), f. i Vederlax 25.3.1734. - Gift 1) i Säkkijärvi 29.12.1756 med länsmannen, sedan skolmästaren där Anders Friberg, f. 1729, död i Säkkijärvi 19.11.1767; 2) i Säkkijärvi 13.11.1768 med brofogden där Olof Lärka, f. 1749. De flyttade 1786 från Säkkijärvi, troligen till Viborg.

Kristina, f. i Vederlax 29.2.1736, död där 14.1.1740.

Jonas, f. i Vederlax 2.4.1738, död där 19.1.1740.

Gustaf, f. i Vederlax 21.3.1740, död i Säkkijärvi 21.5.1750.

Karl, f. 26.1.1742, expeditionskommissarle, död 1804. Tab. 6.

Helena Kristina, f. i Säkkijärvi 1.4.1744. Hon är troligen den Hedvig Korpaeus, som 1772 och 1777 nämns i Kivinebbs kommunionböcker som svägerska till länsmannen Karl Henrik Palander.

Brita, f. i Säkkijärvi 3.3.1746, död i Rautus 21.1.1825. - Gift i S:t Petersburg (Katarina sv. förs.) 4.10.1767 med länsmannen i Kivinebb Karl Henrik Palander, f. i Birkala 16.4.1736, levde enligt Rautus kommunionbok ännu i mars 1798, i följande kommunionbok nämns från april 1799 hans änka.

Fredrik, f. 2.3.1748, skräddarmästare, död 1816. Tab. 7

Erik, i Säkkijärvi 16.4.1750, död där 17.1.1752.

Ulrik, i Säkkijärvi 25.2.1752, död där 1.6. s.å.

Israel, f. 2.7.1753, guvernementssekreterare. Tab. 8.

Jonas Korpaeus förlorade 1738 processen om Korpela, men när brodern Eriks familj tre år senare reducerades till en omyndig son blev Jonas husbonde där. Efter hans död övertog emellertid brorsonen sitt fädernearv Korpela. Jonas barn blev tvungna att söka sitt levebröd på andra håll. De och deras efterkommande blev tjänstemän och hantverkare i Gamla Finland och S:t Petersburg.

 

Tab. 6.

Karl Korpaeus (son till Jonas, tab. 5), f. 26.1.1742 (enligt kommunionböcker), efterträdde sin svärfar som länsman i S:t Andreae, bodde där på Talikka hemman i Talikkala by. Expeditionskommissarie. Död i S:t Andreae, 22.2.1804. - Gift i S:t Andreae 3.12.1669 med Helena (troligen inte Hedvig, såsom uppges på s. 736 i Sukukirja) Kristina Krook, f. 20.8.1744 (enligt kommunionböcker), död i S:t Andreae 17.11.1829, dotter till länsmannen i S:t Andreae Johan Krook och Anna Helena Stabeck.

Barn, f. i S:t Andreae:

Anna Maria, f. 29.9.1770. - Gift i S:t Andreae 2.6.1793 med sin farbrors svåger, bokhållare vid Mola såg Elias Wargentin, f. i Säminge 8.5.1768.

Karl Johan, f. 28.12.1772, död i S:t Andreae 14.12.1774.

Jonas, f. 20.1.1775. Efterträdde sin far som länsman i S:t Andreae och husbonde på Talikka. Kollegiiregistrator. Död i S:t Andreae 22.5.1823. -Gift i Björkö 21.3.1810 med Katarina Elisabet Grusander i hennes första gifte, f. i Björkö 2.2.1789, levde på Talikka 1860, dotter till länsmannen i Björkö Petter Grusander och Elisabet Morberg samt omgift 1824 med sin förste mans efterträdare, länsmannen i S:t Andreae Bengt Hallonberg, död 1832. Jonas släktgren fortlevde på Talikka och i S:t Petersburg.

Helena Kristina, f. 12.11.1776, död i Viborg (sv. förs.) 2.6.1807. - Gift 1) i S:t Andreae 21.7.1799 med snickarmästaren i Viborg Johan Rosengren, död där (sv. förs.) 30.12.1803, 41 år gammal; 2) i Viborg (sv. förs.) 21.2.1805 med snickarmästaren där Johan Henrik Nyman, f. "i Sverige", död i Viborg (sv. förs.) 8.8.1809, 34 år gammal.

Juliana, f. 31.10.1778, död i S:t Andreae 22.12.1787.

Elisabet, f. 24.1.1781, begr. i Mola 17.5.1802. - Gift med länsmannen i Mola Johan Winkler i hans första gifte, begr. i Mola 30.5.1814, 37 år gammal.

Karl, f.6.2.1783, död i S:t Andreae 18.5.1785.

Hedvig Fredrika, f. 16.7.1785, död i S:t Andreac 13.12.1787.

Niklas Fredrik, f. 16.6.1788, bodde på Talikka, efterträdde sin svägerskas andre man som länsman i S:t Andreae. Död där 7.1.1844. - Ogift.

 

Tab. 7.

Fredrik Korpaeus (son till Jonas, tab. 5) f. i Säkkijärvi 2.3.1748. Var åtminstone från 1779 skräddarmästare i Viborg. Död där (ty. förs.) 17.7.1816. - Gift 1) med Ulrika Eleonora Jacobson (Jacobsen?), död i Viborg (sv. förs.) 24.7.1783 (enligt begravningslängden, antingen detta datum eller dotterns födelsedatum måste förskjutas med en månad, se nedan!) 24 år, 3 månader, 14 dagar garnmal; 2) med Elisabet Matthiesen.

Barn, f. i Viborg (ty. förs.):

1. Maria Elisabet, f. 6.10.1779, död i Viborg (sv. förs.) 20.5.1781.

1. Andreas, f. 3.1.1782 (inte 3.6. s.å.), död i Viborg 18.9. s.å.

1. Sofia Kristina, f. 20.8.1783 (enligt doplängden, se moderns dödsdatum ovan!), död i Viborg (sv. förs.) 8.6.1784.

2. Fredrik Vilhelm, f 1.1.1794, begr. i Viborg (ty. förs.) 9.3.1796.

 

Tab. 8.

Israel Korpaeus (son till Jonas, tab. 5), f. i Säkkijärvi 2.7.1753. Tullnär, 1786 vid stora sjötullen i Viborg, 1789 i Kexholm och på 1790-talet i Sordavala. Var död 1807, då änkan flyttade till sin bror i Säminge. - Gift i Viborg (sv. förs.) 1786 med Sara Kristina Wargentin, f. i Säminge 20.2.1765, död där 9.1.1821, dotter till klockaren i Säminge Claudius Wargentin och Maria Kristina Holm.

Barn:

Anton Johan, f. i Viborg (sv. förs.) 1786, död i Sordavala 30.6.1794.

Maria Kristina, f. i Kexholm 14.11.1789, död i Sordavala 24.5.1794.

Georg Israel, f. i Sordavala 2.4.1792. Kom före 1813 till S:t Petersburg som skräddarlärling, var på 1820-talet gesäll och slutligen skräddarmästare där. Död i S:t Petersburg (Katarina sv. förs.) 8.7.1848. - Gift i S:t Petersburg (Maria fi. förs.) 6.1.1826 med Helena Kristina Kaipiander (Kaipiainen), f. i Fredrikshamn 1801 (enligt kommunionböcker). De hade flera barn.

Helena Kristina, f. i Sordavala 9.8.1794. - Gift i S:t Petersburg (Maria fi. förs.) 9.5.1818 med kyrkotjänaren Gabriel Johansson Leskinen från Viborg.

Hedvig Amalia, f. i Sordavala 14.2.1797. Flyttade 1815 från Säminge till S:t Petersburg. - Gift där (Maria fi. förs.) 29.4.1822 med kyrkotjänaren Henrik Mickelsson Puunonen från Viborg.

Karl Gustaf, f. i Sordavala 21.4.1799. Nämns tillsammans med modern i Säminge kommunionbok 1809-21, senare öden okända.

 

Tab. 9.

Erik Korpaeus (son till Nils, tab. 4), ärvde Korpela rusthåll om 1/4 skatt och 1/2 mantal i Säkkijärvi kyrkby av sin ogifte farbror Frans Tomasson Korpaeus, fick stadfästelsebrev på äganderätten av landshövding Frisenheim 15.5.1730. Länsman i Säkkijärvi. Död våren 1737, låg på sitt yttersta 25.4. - Gift med Helena Ruthenius i hennes första gifte, död i Säkkijärvi i augusti 1742, dotter till kapellanen i Luumäki Matthias Ruthenius och Kristina Johansdotter Forsander [14] samt omgift i Säkkijärvi 23.5.1738 med sin förste mans efterträdare, länsmannen där Mikael Grandberg (från S:t Michel), död 1742.

Barn:

?Anna Maria, f. c. 1720, begr. i S:t Petersburg (Maria fi. förs.) 20.2.1785. - Gift där (samma förs.) 24.5.1765 med kopparslagaren i S:t Petersburg Johann Brauer från Königsberg, som 1 januari 1758 av hovrätten där hade förklarats skild från sin första hustru.

Nils, nämns i Säkkijärvi kommunionbok 1738-47. Uppgiften i Säkkijärvi dödslängd att "Jonas Korpaeus, 13 år" från Korpela dog 1 augusti 1742 avser tydligen Nils.

Erik, död på Korpela i Säkkijärvi 15.1.1742, 6 år gammal.

Jonas, f. c. 1736, länsman, död 1811. Tab. l0.

Kristina, f. i Säkkijärvi 14.7.1737. Nämns ogift på Korpela ännu i kommunionboken 1757-65, senare öden okända.

Helena Ruthenius, hennes andre man och sonen Nils (i dödslängden Jonas) dog alla i augusti 1742, synbarligen genom en olycka. De blev möjligen offer för ett infall över den närbelägna gränsen ehuru de inte uppräknas i det speciella avsnitt av kyrkboken som gäller krigsoffer under lilla ofreden.

Anna Maria har med stor tvekan förts till denna tabell, klara indicier om hennes föräldrar saknas. Om placeringen är rätt, så måste hon ha lämnat Korpela innan den första bevarade kommunionboken upprättades 1738.

 

Tab. 10.

Jonas Korpaeus (son till Erik, tab. 9), f. c. 1736. Var från c. 1761 husbonde på Korpela i Säkkijärvi kyrkby. Kallas 1771 besökare och 1779 stadsfogde samt vid sin död länsman. Död på Korpela 25.5.1811, 84 år gammal. - Gift i S:t Petersburg (Maria fi. förs.) 30.6.1760 med Katarina Reincke från "Vende" (enligt vigsellängden), död i Viborg (ty. förs.) 8.11.1818, 78 år gammal.

Barn:

Maria Helena, död i Säkkijärvi 20.5.1761, 5/12 år gammal.

Klara Katarina, f. i Säkkijärvi 14.6.1762, död i Viborg (ty. förs.) 5.2.1833. - Gift i Viborg (ty. förs.) 29.3.1786 med skräddarmästaren där Christoph Homann, död i Viborg (ty. förs.) 30.1.1818, 64 år gammal.

Maria Magdalena, f. i Säkkijärvi 22.10.1764, död 1768.

Hedvig Charlotta, f. i Säkkijärvi 10.10.1767, död som barn (nämns inte med de övriga barnen i kommunionboken).

Maria Elisabet, f. i Säkkijärvi 5.7.1769, död där 20.5.1772.

Magdalena, f. i Säkkijärvi 2.11.1771, begr. där 29.12. s.å.

Jonas Corpeus (Korpaeus), i Säkkijärvi 6.3.1773. Elev i Viborgs katedralskola 1783, student (vib.) i Åbo 1792, inskr. i nationen 5.3. Prästvigd i Viborg 19.9.1793 till ministeriiadjunkt i Kuolemajärvi. Nådårspredikant för kyrkoherden i Hiitola 1794, adjunkt hos ärkediakonen i Viborg 1795, nådårspredikant för kapellanen i Parikkala 1796, kapellan i Kuolemajärvi 27.8.1797. Vicepastor. Pastoralexamen 1.4.1804. Kapellan i S:t Johannes och pastor insularum (på Löv- och Tytterskär samt Hogland) 19.1.1805 (utnämningen bekräftades 1807). Sålde Korpela på 1820-talet tillsammans med systern Klara Katarina. Död i S:tjohannes 30.11.1828. - Gift i Hiitola 26.6.1795 med Ulrika Augusta Krook, f. där 8.6.1778, död i Kexholm 24.5.1855, dotter till kyrkoherden i Hiitola Johan August Krook och hans första hustru Katarina Deutsch. Omjonas Corpeus sju barn och deras efterkommande, se Colliander, Paimenmuisto II:l, nr. 639.

Erik Johan, f. 1 Säkkijärvi 25.5.1775, död där 21.10.1779.

Colliander och Väänänen uppger i sina herdaminnen, att vicepastor Jonas Corpeus var son till länsmannen i S:t Andreae Karl Korpaeus (tab. 6 ovan) och sålunda gift med sin kusin. Detta är oriktigt.

 

Tab. 11.

Johannes Francisci, kallas 1668 Korperus och 1673 Frantzonius (son till Franciscus Lauréntii, tab. 2), nämns 26.6.1651 som skolelev i Viborg tillsammans med brodern Thomas. Var präst i oktober 1657, då han vid Säminge och-Kerimäki ting "dömdes fri" från ryktet om otillbörligt umgänge med Anni Kosonen, var troligen då och åtminstone från 1659 predikant i Nyslott. Kapellan i Puumala senast 1662, då han nämns där i mantalslängden. Processade ofta i kyrkans och sina egna angelägenheter, bl.a. i januari 1671 mot sin kyrkoherde och 1668-69 mot länsman Pål Vokkolainen, som beskylldes för att till herr Johannes ha ropat "tule pappi skelmi ulos, böfveli röttopecka, böfvelin roka, böfvelin paisti, rumin varas, hunssfot, prackari" samt "haista pappi skelmi etc." Död 1672 efter 10.3., då han av kapten Hans Brudgum upptog ett lån, som denne återkrävde av hans arvingar vid tinget 2-4.11. s.å. Uppförde (eller köpte?) tydligen på egen bekostnad flera hus på sin gård, eftersom sonen Frans vid tinget 5-6.7.1680 som säkerhet för en oklar fordran utlovade "någre hus uti sin sal. faders gamla gård här ved kyrkan", nämligen "en gam' stugu med skorsten ... för 21 dal', en liten gam' rökstugu uti gavelen - 8 dr, en liten bod - 15 dr, ett kök - 6 dr". - Gift före 1659 med Karin Påvelsdotter, levde 1673, dotter till kyrkoherden i Kerimäki Paulus Olai och Malin Sigfridsdotter Kostianus.

Barn:

Frans Johansson Franseen, handelsman. Tab.12

Arvi Ilmoniemi har i Genos 1933 påvisat, att Johannes Francisci är släkten Franzens stamfar och rättat tidigare oriktiga slutsatser om hustruns föräldrar. Ilmoniemi misstar sig emellertid när han uppger att Anni Kosonen nämns vid tinget 22-24.10.1657 som "viskaalin nuori morsian". Herr Johan klagade över att fiskalen Mårten Larsson förtalat honom genom att "önska honorn lycka och välsignelse med sin unga brud Kåson Annika". Ordet "sin" syftar här på herr Johan, inte (såsom i modern svenska) på sagesmannen, dvs. fiskalen.

Johannes Franciscis "arvingar" omtalas i flera processer efter hans död, men Frans var troligen hans enda överlevande barn.

 

Tab. 12.

Frans Johansson, från c. 1700 Franseen (son till Johannes Francisci, tab. 11), var enligt egen uppgift vid Puumala ting 5-6.7.1680 omyndig vid faderns död, bodde ännu 1675 i Puumala och förliktes då med lagsläsaren Haquinus Åkerlunds änka om sin fars skuld genom att leverera ett rävskinn till henne. Handelsman i Kexholm, fick burskap 18.6.1681. Var 1701 stadskapten. Omtalas vid Räisälä ting 26.1.-1.2.1709 som ägare till Järvenpää i Kaukola, levde i september 1710. - Gift 1) före november 1686 med Katarina Starck, begr. i Kexholm 26.11.1693, dotter till rådmannen där Jöran Starck och Sara Gammal; 2) 1694 med Brita Heinricius, begr. i Kexholm 7.1.1703, dotter till kyrkoherden i Jääskis, mag. Andreas Heinricius och Katarina Thesleff, 3) 1703 med Margareta Cupraeus i hennes andra gifte, döpt i Reval (domkyrkoförs.) 27.2.,1671, dotter till kyrkoherden i Revals finska församling Jakob Cupraeus och Helena Vogel i dennas andra gifte samt änka efter kronobefallningsmannen i Kexholms läns södra härad Didrik Boisman, död 1699.

Barn:

1. Johan, student (vib.) i Åbo 1701, inskr. i nationen 11.3. Ledare för de viborgska studenter, som i maj 1708 protesterade mot sin kurator Samuel Dykander, utsågs i samband härmed till t.f. kurator. Respondens 16.6.1708, dedicerade dissertationen bl.a. till sin far och sina två morbröder, arrendatorn Jöran Starck i Kymmene och prosten Andreas Heinricius i Rantasalmi. Publicerade 1709 en tryckt gratulationsvers till professor Abraham Alanus bröllop. Nämns som fadder i Kexholm 1710. Vid Rantasalmi ting 11.-13.3 1723 gjorde "unga handelsmannen Frantz Franseen" anspråk på de saker hans halvbror, filosofie kandidaten Johan Franseen hade lämnat hos kapellanen Anders Teets änka Agneta Willander. Härvid uppgavs, att den ogifte Johan Franseen "år 1719 kommit att läsa för ryska generalmajoren Schekins barn och dessförmedelst kommit att följa med dem till Pettersborg, så att man nu för tiden ingen efterrättelse om honom hava kunnat".

1. Jöran, konfirmerades i Kexholm 1701. Borgare där, levde 1710.

1. Barn, begr. i Hiitola 1689.

1. Katarina, f. 8.5.1688, död i Viborg 16.7.1709. - Gift 8.1.1703 med konsistorienotarien, sedermera kyrkoherden i Viborg, mag. Magnus Alopaeus i hans första gifte, f. i Jääskis 1.12.1675, död i Viborg 5.6.1716.

1. Maria, f 1689, död i Lovisa 27.3.1764. - Gift 1709 med konrektorn i Kexholm, senare i Viborg, mag. Sven Dahlman.

1. Karl, döpt i Kexholm 28.8.1691. Handelsman i Kexholm efter stora ofreden, ärvde faderns hemman i Järvenpää by i Kaukola. Död 1733. -Gift med Katarina (Sofia?) Lindberg i hennes första gifte, f. 1702, död 1779 (enligt Kaukola kommunionbok), dotter till kronobefallningsmannen i Äyräpää härad Zacharias Lindberg och Anna Cupraeus (som dog hos dottern Katarina i Kaukola 1756) samt omgift 1741 med bokhållaren, sedermera inspektören Henrik Brandt, död 1773. Från Karl härstammar Kexholmsgrenen av släkten Franzén, se Sukukirja, ss. 470-471.

1. Sara, döpt i Kexholm 10.4.1693. Fadder i Kexholm 1710. Sålde 1732 som änka Koljolanniemi i Kuopio till kvartermästaren Johan Agander. Levde i Fredrikshamn 1742. - Gift med löjtnanten vid Savolax och Nyslotts läns infanteriregemente, slutligen kaptenen Abraham Sund.

1. Elisabet, döpt i Kexholm 22.1.1695.

2. Anna Margareta, döpt i Kexholm 21.5.1696, död senast 1700, kanske den dotter som begrovs i Kexholm 19.11.1699.

2. Brita, döpt i Kexholm 18.7.1697, död senast 1702, kanske "hr Frantz Johanssons bn" som begrovs i Kexholm 6.7.1698 (i Genealogiska Samfundets avskrift av begravningslängden har uppgiften oriktigt tolkats "hr Frantz Johanssons enka".

2. Frans, döpt i Kexholm 1.2.1699. Bosatte sig efter stora ofreden i Uleåborg, handelsman och rådman där. Begr. i Uleåborg 12.3.1764. - Gift 172(3?) med Sara Cajanus, f. 1699, begr. i Uleåborg 21.3.1767, dotter till kapellanen i Uleåborg Johan Cajanus och hans första hustru Katarina Ulhegius. Frans blev stamfar för den österbottniska grenen av släkten Franzén och bl.a. farfar till skalden Frans Mikael Franzén. Se Sukukirja, s. 471-474, och kompletterande uppgifter i Sursillin suku fr.o.m. nr 3596.

2. Anna, döpt i Kexholm 20.11.1700, begr. där 9.1.1703.

2. Brita Kristina, döpt i Kexholm 7.3.1702, begr. där 7.4.1703.

I GSÅ 23 har A. R. Cederberg antagit, att den Johannes Philippus Frantz, som blev student i Pernau 14.7.1709 kunde vara identisk med Johan Franseen ovan och att den Caspar Michael Frantz, som samtidigt inskrevs där som student, kunde vara en annan son till Frans Johansson i Kexholm. Terings matrikel över studenterna i Dorpat och Pernau visar att detta inte kan vara rätt. Bröderna var från Livland och Johannes Philippus inskrevs 1702 i lyceet i Riga.[15] Han är uppenbart inte samme Johan Franseen, som 1701 blev student i Åbo.

Skalden Jakob Frese skrev 1708 en gratulationsdikt i Johan Franseens dissertation. Nio år senare skrev han en bröllopsdikt "då handelsmannen äreborrne och högvälaktad herr Johan Franseen med äreborna och dygdälskande jungfru Beata Christiana Backman sitt bröllop ... firade" den 27.1.1717 (troligen i Stockholm). Den brudgum skalden hyllade förefaller emellertid inte att kunna höra till den här behandlade släkten.

 

Noter

[*] Författaren, ordförande för Samfundet, beviljades senaste månad rätt att bära kansliråds titel. Vi gratulerar.

[1] RA: 6113: 29v: 6127:26.

[2] RA: 483 Gs: 35v; 483 Gx: 121; 6038: 25v; 6056: 37; 6077: 38v; 6100: 92; 6106: 248 v.

[3] RA: 483 Ga: 26 v; 5928: 23; 5979: 24v; 6011: 22.

[4] RA: 5658: 18v; 5671: 16v; 5738: 17v; 5752: 15; 5769: 20; 5783: 33v; 5795: 33v.

[5] RA: 5371: 31v; 5629: 55; 5752: 15, 19.

[6] RA: 483 Gp: 71 v.

[7] RA: 8598: 66.

[8] J. W Ruuth, Viborgs stads historia, Helsingfors 1906, s. 1104.

[9] Genos 1950, s. 10. RA: 8549: 173.

[10] RA: Luumäki och Säkkijärvi ting 25.2.-4.3.1738.

[11] RA:8703: 142 v.

[12] RA: Viborgs sockens, Säkkijärvi och Björkö ting 11-16.11.1689.

[13] Adam Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Stockholm 1920, s. 121.

[14] RA: Luumäki och Säkkijärvi ting 1-4.3.1735.

[15] Arvo Tering, Album Academicum det Universität Dorpat (Tartu) 1632-1710, Tallinn "Valgus" 1984, s. 395.

 

Selostus

Korpaeus-suku ja Franzénien alkuperä. Bergholmin Sukukirjan mukaan Franzén-suvun kantaisä oli käkisalmelainen kauppias Frans Juhananpoika Franseen. Hänen vanhemmasta pojastaan polveutuu Käkisalmeen jäänyt sukuhaara, nuoremmasta pojasta, Ouluun muuttaneesta kauppiaasta Frans Franseenista (1699-1764) tunnettu pohjalainen suku. Sen merkittävin jäsen on runoilijapiista Frans Mikael Franzén. - Lisätietoja suvusta on julkaistu Genos-lehdessä 1933 ja 1950. Niistä käyvät ilmi yhteydet Säkkijärven Korpelan taloon ja Korpaeus-nimiseen säätyläissukuun.

Nyt täydentyy kuva Franzéneista ja Korpaeuksista. Yhteinen kantaisä on Lauri Olavinpoika, joka vuodesta 1592 mainitaan Säkkijärven kirkonkylän Korpelan talollisena. Laurin ensimmäisestä avioliitosta syntyneet kolme poikaa näyttävät olleen aina vuoteen 1631 asti isäntinä talossa, mutta tuona vuonna toisesta aviosta syntynyt poika, Säkkijärven kappalainen ja sittemmin kirkkoherra Franciscus Laurentii sai Korpelan, koska se oli oikeuden päätöksen mukaan äidin (siis Laurin toisen vaimon) perintömaata.

Franciscus Laurentii ei tiettävästi käyttänyt Korpaeus-nimeä, ei myöskään kirkkoherran viran ja Korpelan isän jälkeen saanut Thomas Francisci (taulu 3). veli, Puumalan kappalainen Johannes Francisci mainitaan sitä vastoin Korperus- ja Frantzonius-nimisenä. - Korpaeus-nimi vakiintui Korpelan (ratsu)tilan omistajasukuhaaralle (isännät tauluissa 3, 4, 9 ja 10). Tila myytiin 1820-luvulla.

 
Genos 57(1986), s. 157-171

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1986 års register | Årgångsregister