GENOS
- Suomen Sukututkimusseuran aikakauskirja

[ Artikelns slut ]

Messman - en militärsläkt från Satakunta

Pol. mag. GERALD ENCKELL, Lidingö, Sverige

Under 1700-talets första decennium blev den i Stockholm år 1689 födde ryttmästarsonen Axel Fredrik Messman mönsterskrivare vid Åbo och Björneborgs kavalleriregemente. Från 1710 till 1740 tjänstgjorde han sedan vid Björneborgs läns infanteriregemente där han slutligen uppnådde löjtnants karaktär.

Axel Fredrik Messmans far var ryttmästaren Berent Messman som är släktens tidigast kände stamfader. Den tidigaste uppgiften om honom är från oktober 1675 då han som styckjunkare, alltså vid något artilleriförband, deltog i belägringen av Wollin. Han tjänstgjorde sedan vid flere svenska värvade förband och slutligen som ryttmästare 1678 vid Nylands och Tavastehus läns kavalleriregementes fördubbling.

Berent Messman var sannolikt en av de många tyska krigare som under stormaktstiden värvades till den svenska armén. Han tog avsked 1686 och levde ännu 1694. Möjligen avled han detta år då hans hustru 16.10.1694 utkvitterade endast ett halvt års pension. Hustrun hette Barbara Susanna von Böckler och levde sannolikt ännu 1696. Tidsmässigt skulle hon passa in som trolig dotter till den kunglige historieskrivaren Johan Heinrich Böckler vilken i början av 1650-talet bodde i Stockholm. Författaren har erhållit ett intressant påpekande från arkivchef Kaj Duncker i Helsingfors som förmodar att hennes anor kan vara att söka i Göteborg. Överste Barthold de Mortaignes skånska regemente där Berent Messman var fänrik 1677 var nämligen garnisonsregemente i Göteborg vid denna tid efter att ha legat i Wollin under kriget.

Att Berent Messman torde ha varit av tyskt ursprung framgår, förutom av det tyskklingande namnet, av att åtminstone en av hans döttrar döptes i Stockholms tyska församling (S:t Gertruds församling) och att en annan av hans döttrar vigdes i samma församling år 1702. Själv vistades han i Halle i Tyskland 1.9.1693, då han därifrån skrev till sin hustru i Stockholm.

Det pensionskvitto som Berent Messmans hustru ingav 1694 var dessutom avfattat på tyska språket. Vidare kan nämnas att tre intyg över Berent Messmans militära tjänstgöring, skrivna av tre höga officerare, samtliga är avfattade på tyska.

Socialt sett hade Berent Messman en hög ställning. Tre överstar gav honom egenhändiga, goda tjänsteintyg. Haqvinus Spegel som 1685 blev biskop i Skara och sedermera ärkebiskop stod fadder till Messmans dotter Christina Juliana som föddes i Stockholm 1685. Spegel hade varit superintendent över armén i Skåne och hade därvid sannolikt kommit i kontakt med Messman som ju 1677 tiänstgjorde som fänrik vid överste Barthold de Mortaignes skånska regemente.

Av Berent Messmans barn är två söner och fyra döttrar kända. Även om endast tre av barnen kunnat återfinnas i dopböcker i Stockholm är filiationen för de övriga tre säkerställd genom uppgifter i bouppteckningen efter dottern Anna Susanna vilken avled i Stockholm 1.6.1740. I detta protokoll nämns nämligen förutom systern Christina som återfunnits i Maria församlings i Stockholm dopbok även hennes syskon Axel Fredrik och Sofia Barbara för vilka dopboksuppgifter saknas. Inte heller Anna Susanna finns belagd med dopboksuppgift.

Av döttrarna är Sophia Barbara av särskilt intresse för den genealogiska forskningen. Med sin man, guldsmeden Johan Ulrich Kijk blev hon nämligen mor till en av 1700-talets betydande industrimän i Finland, bergsrådet Johan Jakob Kijk, ägare av Tykö bruk i Bjärnå. En levnadsbeskrivning över honom har utgivits (C. G. Bremer: Johan Jacob Kijk på Tykö bruk. En industriman från 1700-talet, Publikationer utgivna av Hembygdsföreningen i Åbo, Övertryck ur Hembygden 1913, Helsingfors 1913).

Axel Fredrik Messmans far var alltså ryttmästare och själv avslutade han sin militära bana som löjtnant. Släktens vidare öden har en utpräglat militär dominans. Av de följande släktTabellerna framgår att släkten omfattat 72 personer av vilka 25 pojkar och 27 flickor uppnådde vuxen ålder. Av dessa pojkar blev inte mindre än 14 militärer. Av dem kom hela 8 att åtminstone någon tid tjänstgöra vid Björneborgs regemente. Två pojkar som dog tidigt hann dessutom vid mycket unga år bli volontärer vid samma regemente. Ingen av Axel Fredrik Messmans manliga ättlingar som blev militär uppnådde emellertid högre rang än fältväbel, även om en av dem erhöll fänriks avsked.

Två sonsöner till Axel Fredrik Messman överflyttade till Sverige där de kom att bli bosatta i Gävle. Innan flyttningen som skedde vid relativt unga år hade de bägge bröderna hunnit vara volontärer vid Björneborgs regemente. I Sverige blev den äldre källarmästare och den yngre kofferdikapten. Bägge var gifta och hade flere barn, men ingen av deras sammanlagt 4 söner som uppnådde vuxen ålder ingick äktenskap. Deras släktgrenar har alltså utslocknat.

Det har inte kunnat klargöras ifall släkten Messman fortlever i Finland. Manslinjen synes ha utslocknat med sadelmakaren Johan Fredrik Messman vilken dog i Kangasala 1890 (se Tab. 8). För tre av Axel Fredrik Messmans manliga ättlingar (se Tab. 7 och 10) saknas uppgifter om deras senare levnadsöden. Det kan inte uteslutas att någon eller några av dessa kan ha bildat familj och fört släkten vidare.

På kvinnolinjen synes släkten ha utslocknat med Johanna Karolina Messman som dog i Tammerfors 1926 (se Tab. 9). En syster till henne, född 1844, har kunnat följas endast till 1872. Även om det teoretiskt är möjligt att hon kan ha levat längre än till 1929 synes detta föga sannolikt.

På 1760-talet inkom från Stockholm Gabriel Messman som var född i Stockholm 1756 och sedermera blev köpman i Uleåborg. Han blev stamfar för en liten släkt Messman-Miesmaa som ännu fortlever i Finland. Över denna släkt har professor Yrjö Blomstedt 1954 publicerat en utförlig redogörelse i Uusi Sukukirja III (GSS XX), Helsingfors 1970. Gabriel Messman var son till brandvakten i Stockholm Petter Messman, född vid Vira bruk i Roslags-Kulla i Stockholms län och död i Stockholm 1763. Författaren av denna artikel har kunnat påvisa att Petter Messman var född 1718, varför Blomstedts avgivna födelseår 1720 härmed kan korrigeras. Författaren har vidare lyckats finna Petter Messmans föräldrar och två smeder Messman av vilka den ene torde ha varit Petter Messmans farfar och den andre hans bror.

De nya rönen avseende släkten Messman-Miesmaas tidigare ursprung redovisas i en bilaga till denna artikel.

Något samband mellan de bägge släkterna Messman har inte kunnat påvisas även om ett sådant kan föreligga, eftersom bägge synes härstamma från Tyskland. Berent Messman vistades 1693 i Halle där han kanske avled. Petter Messmans farfar torde ha varit en svärdfejare från Solingen som lockades till Sverige omkring 1690 av Vira bruks ägare, riksrådet Lars Fleming.

I Tabellform kan de sex kända generationerna av militärsläkten Messman redovisas som följer:

TAB. 1.

I. Berent Messman, född okänt var och när. Sannolikt av tysk härkomst. Anges som styckjunkare i oktober 1675 då han deltog i belägringen av Wollin.[1,2] Fullmakt som fänrik vid kapten Gerhard Elents kompani, överste Clement Grubbenhielms regemente 1676. [1,2] Var fänrik vid överste Barthold de Mortaignes skånska regemente 1677.[3] Var ryttmästare vid livkompaniet, Nylands och Tavastehus läns kavalleriregementes fördubbling 1678.[4] Avsked med pension [5] 21.5.1686. Vistades 1693 i Halle i Tyskland.[6] Levde ännu 1694, sannolikt död i Tyskland. - Gift med Barbara Susanna von Böckler, [6] som i Stockholm 16.10.1694 för sin då sannolikt avlidne man kvitterade ett halvt års pension [5] (på tyska språket). Levde sannolikt ännu 12.7.1696.[7] Vidare öden okända.

II. Barn:

Berend Otto, döpt i Maria församling, Stockholm 27.12.1683, troligen det barn till ryttmästare Messman som begravdes i samma församling 6.9.1684.

Christina Juliana, döpt i Maria församling, Stockholm 8.8.1685. Bland. hennes faddrar nämns biskopen Haqvinus Spegel. Flyttade efter 18.12.1712 med sin man till Tyskland och hördes därefter ej av. [8] - Gift med Joseph Winter från Sachsen. Deras dotter Susanna Maria döptes i Stockholms tyska församling 18.10.1712.

Eleonora, döpt i Stockholms tyska församling 15.12.1687, död före 1.6.1740. [8]

Axel Fredrik, f. 1689, löjtnant, död 1773. Tabell 2.

Sofia Barbara, anges 1740 vara avliden. [8] - Gift i Stockholms tyska församling 11. 11. 1702 med guldsmeden Johan Ulrich Kijk [9] i dennes 2. gifte, död omkring 1709, samt gift 1:o med Magdalena Öller.[10] Bland deras barn kan nämnas bergsrådet Johan Jakob Kijk, född i Sverige 2.10.1706, ägare av Tykö bruk i Bjärnå, död där 3.2.1777.

Anna Susanna, död i Stockholm 1.6.1740.[8] - Ogift.

TAB. 2.

II. Axel Fredrik Messman (son till Berent M., Tab. 1), född i Stockholm 1689.[11] Volontär vid Stralenbergs infanteribataljon 1708. Mönsterskrivare vid Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente 1709. Förare vid Björneborgs läns infanteriregemente 1710, sergeant där 6.7.1714, fältväbel där 6.9.1714, adjutant där 1716, fänrik där 27.6.1718. Deltog i Armfelts fälttåg mot Norge och överlevde marschen i snöstormen över jämtlandsfjällen. Avsked som löjtnant 2.12.1740. Gratialist vid Krigsmanshuset i Vadstena från 16.3.1753. [12] Bosatt på Anja boställe, Vesikansa kapellförsamling, Vesilax, åtminstone 1723-1741.[13] Ägde Kollanen rusthåll i Karkku 1742-1756 [14] och bodde i Karkku till 1770. Död hos sin son Berndt Fredrik i Kumo 1773. [15,16] - Var gift redan 1720 med Elisabeth Catharina (senare även Anna Catharina) Sneck i hennes 2. gifte, f. 1689, död i Karkku 24.5.1767, dotter [17] till löjtnanten Petter Sneck och hans 2. hustru Ingeborg Hästesko samt tidigare gift med N.N. Laxenius. [18]

III. Barn: [19]

Berndt Fredrik, f. 20.3.1720, fältväbel, död 24.8.1797. Tabell 3.

Barbro Susanna, f. i Maatiala, Birkala 20.5.1721, död i Birkala 13.9.1722.

?Catharina Elisabeth, [20] f. 14.5.1725 (troligen i Vesilax), död på Tykö bruk, Bjärnå 9.1.1777. - Gift i Bjärnå 4.10.1753 med kapellanen Johan Sevonius i dennes 1. gifte, f. på Hirvenpää rusthåll, Pemar 8.4.1722, student i Åbo 1742, predikant på Tykö bruk 1752, kapellan i Bjärnå 1789, död där 17.3.1796 samt gift 2:o med Charlotta Carpaeus.

?Jakob Johan, f. 30.4.1729, fältväbel, död 27.8.1801. Tabell 10.

TAB 3.

III. Berndt Fredrik Messman (son till Axel Fredrik M., Tab. 2), född i Enånger, Gävleborgs län, Sverige 20.3.1720. Korpral vid Björneborgs läns infanteriregemente 1.2.1741. Rustmästare där 15.1.1742, furir där 14.7.1742, fältväbel där 30.10.1749. Avsked 11.6.1772.[21] Ägde Tiisa i Sambu by, Vittis 1793 - 1797. Död i Vittis 24.8.1797. - Gift 1:o i Sahalax 1.8.1748 med Anna Magdalena von Qvanten, f. omkring 1728, begr. i Kumo 2 8.7.1757, dotter till Gustav Johan von Qvanten och dennes 2. hustru Gertrud Margareta von Phaler; 2:o i Harjavalta 21.3.1758 med Agneta Catharina Vallens, f. 1734, dotter till drabanten vid livdrabantkåren till häst Josef Vallens, tidigare Wallenius,[22] och Agneta Valstenius; 3:o i Kiikka 6.1.1767 med Hedvig Wegelius, f. i Karkku 18.7.1740, död på Tiisa, Vittis 13.5.1825, dotter till kyrkoherden i Karkku Gabriel Wegelius och Catharina Thurovius.

IV. Barn:

1. Margareta Elisabet (endast Elisabet i dopboken), f. i Sahalax 11.6.1749, död Sjundeå 21.4.1798. - Gift med bokbinderimästaren i Nystad Jakob Cruselli i dennes 2. gifte, f. i Björneborg 29.12.1743, död i Sjundeå 20.12.1803 samt tidigare gift med Helena Ylander. Deras son var den berömde kompositören Bernhard Henrik Crusell.[23]

1. Gustaf Fredrik, f. 7.8.1751, källarmästare i Gävle, död 17.4.1802. Tabell 4.

1. Carl Jakob, f. i Kumo 10.2.1754, begr. där 22.2.1754.

1. Hedvig Magdalena, f. i Kumo 15.10.1755, begr. där 10.7.1756.

1. Anna Catharina, f. i Kumo 25.7.1757, begr. där 15.8.1757.

2. Carl Jakob, f. 31.1.1759, mönsterskrivare, död 16.10.1827. Tabell 5.

2. Axel Christian, f. i Kumo 16.12.1760. Korpral vid Björneborgs läns infanteriregemente 26.7.1776. Låg våren och sommaren 1779 sjuk i Lovisa. Kanslist hos sin morbror, dåvarande länssekreteraren i Kymmenegårds och Savolax län, Jeremias Vallens. Död i Heinola landsförsamling 25.6.1779. - ogift.[24,25]

2. Berndt Joseph, f. 15.11.1762, borgare och skeppare i Gävle, död 21.11.1798. Tabell 6.

2. Johan Adolph (ej i Kumo dopbok), död i Kumo 19.7.1765 "ett halvt år gammal".

3. Juliana Christina, f. i Kumo 5.12.1767, [26] död i Vittis 25.6.1853. - Gift med sedermera sekundlöjtnanten Adolf Gustafsson, f. i Pikis 18.3.1769, son till länsman Gustaf Wikström och Maria Finberg, under kriget 1808-09 två gånger tlllfångatagen, flyttade efter kriget till Sverige, slutligen sekundlöjtnant vid Älvsborgs läns infanteriregemente, död i Stockholm 27.7.1812 .[27]

3. Maria Catarina, f. i Kumo 15.1.1770, död ung.

3. Johan Gabriel, f. i Kumo 13.6.1771. Volontär vid Björneborgs läns infanteriregemente 1777.[28] Död i Simula, Harjavalta 28.11.1777.

3. Efraim, f (tvilling) 27.10.1773, förare, död 8.1.1844. Tabell 7.

3. Eva Susanna Maria, f. (tvilling) i Kumo 27.10.1773. Flyttade till Vesilax 1800, där hon bodde hos sin småkusin Greta Catharina Wegelius och hennes man, kapellanen i Vesilax Carl Brasse. Flyttade från Vesilax 1812,[29] men okänt vart. Vidare öden okända.

3. Henrik Jonathan, f. i Harjavalta 8.1.1776. Tjänstgjorde vid vargeringen 1789. Rustmästare utan lön vid Tavastehus läns infanteriregemente 1.2.1790, furir där 31.8.1792, sergeant där 17.11.1798. Fältväbel vid regementets jägarbataljon 29.6.1802. Kommenderad till befästningsarbete på Sveaborg 1800. Deltog i kriget 1808-09.[30] Död i Koskis, Tav. län 30.4.1809. - Ogift.

3. Johan David, f. i Harjavalta 26.6.1778, död där 9.1.1780.

3. Odert Johan, f. 25.11.1780, sergeant, död 30.8.1831. Tabell 8.

3. Maria Helena, senare Maria Sofia, f. i Harjavalta 23.5.1784, död i Tyrvis 28.11.1864. - Gift i Vittis 24.11.1807 med sergeanten, senare sjukhusuppsyningsmannen Sebastian Alexander Roupe, f. i Mouhijärvi 12.12.1783, död 1828.[31]

TAB. 4.

IV. Gustaf Fredrik Messman (son till Berndt Fredrik M., Tab. 3), född i Kumo 7.8.1751. Volontär vid Björneborgs läns infanteriregemente 14.10.1760.[32] Elev i Björneborgs trivialskola 5.2. - december 1763.[33] Avsked från regementet 28.3.1768.[32] Sedermera källarmästare i Gävle. Ägde gården nr. 49 i II. kvarteret i Gävle. Död i Gävle 17.4.1802. - Gift i Nikolai församling, Stockholm 5.9.1776 med Johanna Löthström, f. i Sankt Olai församling, Norrköping 11.11.1748, död i Gävle 28.10.1817, dotter till handelsman Nils Löthström och Elsa Vahlsten.

V. Barn (födda i Gävle):

Charlotta, f. 15.4.1779, död i Gävle 16.1.1826. - Gift i Gävle 22.12.1799 med sjökapten Olof Nordqvist, f. 1761, död i Gävle 6.6.1825.

Gustaf, f. 24.5.1780, vice källarmästare, död i Gävle 10.2.1806. - Ogift.

Margareta, f. 24.7.1781, död i Gävle 24.10.1854. - Gift i Gävle 17.12.1809 med klädeskramhandlaren och rådmannen i Gävle Isak Turdfjell, f. 3.6.1780 eller 1781, död Gävle 15.10.1864.

Fredrik, f. 25.8.1782. Inträdde i militärtjänst, men okänt var och när. Fältväbel vid 7. kompaniet, Enkedrottningens livregemente 15.9.1806. Rustmästare vid IV. bataljonen, Upplands lantvärnsbrigad 13.4.1808.[34] Förare vid Löderups kompani, Norra skånska infanteriregementet hösten 1812, [35] då regementet uppsattes av generalmajor Georg Carl von Döbeln. Ej längre nämnd i regementets anciennitetsförteckning upprättad 1813. [36] Sedermera sjöman i Gävle. Död i Gävle 26.5.1841. - Ogift.

Son, dödfödd 1.9.1783.

Carl, f. 5.10.1784, död i Gävle 9.12.1784.

Johanna, f 10. 1. 1786, död i Gävle 12.6.1787.

Maria Magdalena, f. 19.6.1787, död i Gävle 12.6.1787 (sic).

Nils, f. 5.10.1789, död i Gävle 12.1.1790.

Samuel, f. 17.12.1790. Sjökapten i Gävle. Omkom vid skeppsbrott nära Kurlands kust 28.11.1825.[37] - ogift.

Ulrika, f. 20.10.1792, död i Uppsala 20.10.1842. - Gift i Uppsala 30.12.1829 med Henrik Wilhelm Romansson, tidigare Romanus i dennes 2. gifte, f. i Puumala 5.9.1776, gymnasist i Borgå 1793, inskriven vid Åbo akademi 1797, student i Uppsala 20.10.1797, med. dr. i Uppsala 1804, professor, rektor för Uppsala universitet 1833, död i Uppsala 15.5.1853 samt gift 1:o 20.9.1807 med Katarina Johanna Ek, f. 10. 1. 1779, död i Uppsala 30.4.1826.

TAB 5.

IV. Carl Jakob Messman (son till Berndt Fredrik M., Tab. 3), född i Kumo 31.1.1759. Volontär vid Björneborgs läns infanteriregemente 10.5.1762 [38] (som 3-årig). Sjätte korpral där 29.6.1770, avförd 15.7.1770 då han ej inställde sig. Anställd vid lantmäteristaten 10.12.1786-1789. Mönsterskrivare vid Stackelbergs värvade infanteriregemente 12.5.1789. Skeppsskrivare 1790.[39] Furir vid Stackelbergs regemente 1.8.1795, nämnd som mönsterskrivare där 1797. Sergeant vid arméns flotta 18.9.1800. Sergeant vid Björneborgs läns infanteriregemente 30.3.1801. Mönsterskrivare vid jägerhornska regementet 1801 och åtminstone ännu 1807.[40] Expeditionsmönsterskrivare vid Heinola bataljons sTab, 2. finska infanteriregementet 20.10.1812, vilket 1.6.1819 omvandlades till 2. finska jägarregementet, avsked 29.6.1819 då han efterträddes av sonen Berndt Vilhelm.[41] Flyttade från Helsinge, ensam, 29.10.1813 till Borgå och därifrån till Helsingfors 1824, där han antecknas som sågbokhållare.[42] Död i Helsingfors 16.10.1827. - Gift med Ulrika Fransman, f. 1775 [43] troligen död före 1813.

V. Barn:

Berndt Vilhelm, f. på Sveaborg 5.4.1803. ) Antagen att förrätta tjänsten som expeditonsmönsterskrivare vid Heinola bataljon, 2. finska infanteriregementet 1.4.1815. Erhöll denna befattning med fullmakt på ordinarie stat 29.6.1819 [39] då han efterträdde fadern. Innehade tjänsten ännu 8.1.1823 [44] men ej längre 30.6.1823.[45] Åren 1822 och 1823 anges hans hemort vara Helsingfors.[44] Blev därefter extra kammarskrivare och kanslist.[41] Kronofogde i Nurmes. Död i Nurmes 21.4.1854. - Gift i Helsingfors 28.9.1828 med Emilie Johanna Adamina Linning, f. i Stockholms hovförsamling 3.10.1807, levde ännu 1865 i Helsingfors, [46] dit hon flyttade från Kuopio 29.7.1857, dotter till ornamentbildhuggaren och schatullmakaren Christian Arvid Linning och Constantia Adamina Chievitz.

(Maria) Ulrika Charlotta, f. på Sveaborg 26.9.1805 [42] (senare även antecknad som född i Borgå 26.9.1816, vilket uppenbarligen är felaktigt då modern torde ha dött före 1813), död i Kuopio 5.4.1877. - Ogift.

TAB. 6.

IV. Berndt Joseph Messman (son till Berndt Fredrik M., Tab. 3), född 15.11.1762, sannolikt i Kumo (ej antecknad i dopboken). Elev i Björneborgs trivialskola 2.9.1774-4.2.1777.[47] Volontär vid Björneborgs läns infanteriregemente 24.2.1775, [48] avförd 22.9.1780. Permitterad till Sverige våren/sommaren 1779.[49] Sedermera borgare och skeppare i Gävle. Ägde gården nr. 121 i IV. kvarteret i Gävle. Död på Nordsjön 21.11.1798. - Gift i Gävle 19.3.1790 med Brita Catharina Ahlberg i hennes 1. gifte, f. i Gävle 16.10.1770, död i Gävle 24.10.1824, dotter till skeppare Olof Ahlberg och Magdalena Axmar samt gift 2:o i Gävle 29.6.1800 med lasarettskirurgen i Gävle Emanuel Nobel i dennes 2. gifte.

V. Barn (födda i Gävle):

Bernhard (senare även Vilhelm) Olof, f. 29.11.1790. Student i Uppsala 1810. Bataljonsläkare vid Svea livgarde. Död i Stockholm 31.8.1838. - Ogift.

?Petter, f. 1791.[50]

Magdalena, f. 4.12.1792, död i Gävle 15.9.1850. - Gift 1:o i Gävle 31.7.1814 med borgaren och skepparen Johan Olof Åström, f. i Gävle 5.3.1788, död där 21.5.1820; 2:o i Gävle 26.5.1822 med tidigare tygskrivaren vid Finska artilleriregementet [51], sedermera vaktmästaren vid "Mittel våg" i Gävle Henrik Johan Nymalm i dennes 3. gifte, f. på Sveaborg 15.3.1791, död i Gävle 21.3.1847 samt gift 1:o med Maria Fagerström [51] och 2:o i Gävle 18.7.1811 med Anna Margareta Östlund i hennes 2. gifte.

Johanna, f. 5.8.1796, död 1854. - Gift i Gävle 28.7.1822 med läraren vid barnhusskolan i Gävle, sedermera kronolänsmannen i Gästrikland Johan Peter Östlund, f. i Gävle 29.10.1792, död 1839.

TAB. 7.

IV. Efraim Messman (son till Berndt Fredrik M., Tab. 3), född (tvilling) i Kumo 27.10.1773. Volontär vid Björneborgs läns infanteriregemente 22.9.1780. Inskriven i Björneborgs trivialskola 23.10.1787.[53] Var 1789 skeppsgosse på galeasen Upsala. Förare vid Tavastehus läns infanteriregemente 1.2.1790. Förare vid Björneborgs läns infanteriregemente 18.10.1794, avsked 29.6.1800.[52] Död i Urdiala 8.1.1844. - Gift i Loimijoki 20.7.1798 med Charlotta Wilhelmina Corpolander i hennes 2. gifte, f. i Loimijoki 26.8.1775, död i Urdiala 6.12.1810, dotter till trumslagaren vid Livregementets dragoner, sedermera kornetten Johan Jakob Corpolander och Beata Elisabet Ehrenstolpe samt gift 1:o i Loimijoki 24.2.1792 med föraren vid Åbo läns infanteriregemente Daniel Henrik Ekman.

V. Barn (födda i Urdiala, utom det äldsta):

Anna, död i Kumo 15.7.1800 "en vecka gammal".

Berndt Vilhelm, f. 13.1.1802, död i Urdiala 19.12.1804.

Carl Johan, f. 19.5.1803. Dräng hos kapten Anders Wilhelm Enckell på Urdiala säteri, flyttade till Pungalaitio 1821 och därifrån till Alastaro 7.12.1824. Antecknad som inflyttad i Kuningais by, Loimijoki 1824. [54] Flyttade därefter till Vambula, där han ej kunnat återfinnas. Vidare öden okända.

Fredrika Sofia, f. 22.12.1805. Flyttade från Vittis.20.12.1892 till Helsingfors. Död där 17.10.1897. - Ogift.

Lars Efraim, f. (tvilling) 27.8.1807, död i Urdiala 22.9.1807.

Fredrik Odert, f. (tvilling) 27.8.1807. Flyttade till Pungalaitio 1818, där han ej kunnat återfinnas. Vidare öden okända.

Carolina Catharina, f. 4.6.1810. Hushållsmademoiselle på Kulju gård i Suoniemi, död där 15.6.1856. - Ogift.

TAB. 8.

IV. Odert Johan Messman (son till Berndt Fredrik M., Tab. 3) född i Harjavalta 25.11.1780. Elev i Björneborgs trivialskola 7.3.1794 - september 1796.[55] Volontär vid flottan (arméns flotta?) 1794. Furir vid Stackelbergs värvade infanteriregemente 1.9.1795. Sergeant vid arméns flottas Sveaborgseskader 18.9.1800, avsked 14.2.1801. Sergeant vid Björneborgs läns infanteriregemente 30.3.1801. Deltog i kriget i Pommern 1807 och i kriget 1808-1809.[56] Död i Kangasala 30.8.1831 "dränkt". - Gift i Orivesi 4.8.1811 med Catharina Elisabet Orrström, f. 26.2.1786, troligen i Sippola (dopbok saknas), död i Kangasala 1.4.1853, dotter till predikanten i Sippola, sedermera kapellanen i Pyttis Samuel Orrström och Elisabet Collander.

V. Barn (födda i Kangasala, utom det äldsta):

Johan Fredrik, f. 28.9.1812.[57] Sadelmakare. Död i Kangasala 1.7.1890. - Gift i Kangasala 14.12.1855 med Gustava (Ulrika Gustava i dopboken) Simonsdotter, f. i Kangasala 30.6.1815, död där 2.1.1907, dotter till torparen Simon Eriksson och Helena Johansdotter. Äktenskapet barnlöst.

Gustaf Adolf, f. 2.6.1815. Dräng, sedan färgarlärling i Tammerfors 1835 hos fabrikören och rådmannen Georg Haggren. Därefter logarvargesäll i Ekenäs, varifrån han 1858 flyttade till Tammerfors. Uttog flyttningsbetyg i Tammerfors 2.6.1859 till Björneborg, där han ej kunnat återfinnas. Hamnade i Tammela, varifrån han 1863 flyttade till Tammerfors som garvaregesäll. Död i Tammerfors 2.1.1873. -Gift i Ekenäs 14.10.1855 med Gustava Charlotta Ekqvist, f. i Pojo 13.5.1821, död i Ekenäs 23.2.1856, dotter till torparen Elias Ekqvist och Maria Stina Forsman. Äktenskapet barnlöst.

Carl Odert, f. 4.5.1818, dräng, död 10.6.1890. Tabell 9.

Johanna Gustava, f. 7.3.1820, piga, död i Tammerfors 5.8.1897. - Ogift, men hade utom äktenskap sonen Gustaf Messman, f. i Tammerfors 22.11.1852, död där 27.10.1854.

Bror Otto Efraim, f. 27.4.1822, död i Kangasala 24.5.1823.

Catharina Wilhelmina, f. 23.12.1824, död i Ikalis 11.11.1906. - Gift i Kangasala 21.4.1851 med klockarbiträdet och skräddaren Efraim Sjölund, f. 10. 12.1827, död i Ikalis 27.7.1903.

Bror Efraim, f. 4.2.182 7, död i Kangasala 19.12.1829.

TAB. 9.

V. Carl Odert Messman (son till Odert Johan M., Tab. 8), född i Kangasala 4.5.1818. Dräng hela livet. Död i Kangasala 10.6.1890. - Gift i Längelmäki i april 1840 med Maria Johansdotter, f. i Kangasala 1.8.1816, död där 3.7.1875, dotter utom äktenskap till dåvarande pigan på Kaukola Eerola Beata Johansdotter.

VI. Barn:

Gustaf Mauritz, f. i Längelmäki 15.9.1840. Flyttade som dräng från Kangasala till Messuby och tillbaka 1859. Död i Kangasala i juli 1876. - Gift i Kangasala 7.4.1863 med Maja Stina Johansdotter, f. i Kangasala 24.3.1832, död där 9.2.1877. Äktenskapet barnlöst.

Wilhelmina, f. i Längelmäki 27.12.1841, flyttade från Kangasala 14.11.1857 till Tammerfors där hon blev arbetare vid Finlaysonska Manufakturiet. Flyttade till Messuby 1858 och därifrån 19.11.1859 till Kangasala. Död där 15.9.1883. - Gift i Kangasala 26.12.1871 med bonden Henrik Eriksson Kulmala i hans 1. gifte, f. i Kangasala 2.1.1843, död där 17.7.1918, samt omgift med Henrika Simonsdotter.

Johanna Karolina, f. i Kangasala 8.10.1843, flyttade till Tammerfors 20.11.1857 där hon blev arbetare vid Finlaysonska Manufakturiet. Flyttade till Ruovesi 1872, varvid hon felaktigt av kyrkoskrivaren erhöll systern Amandas födelsedata. Flyttade som gift till Sahalax och åter till Tammerfors. Död där 18.8.1926. - Gift i Tammerfors 26.11.1871 med inhysingen, senare arbetaren Jokan Isaksson Kangasniemi, senare Järvelin, f. i Lappo 15.2.1846, död i Tammerfors 18.9.1929.

Amanda, f. i Kangasala 12.12.1844, flyttade till Tammerfors där hon blev arbetare vid Finlaysonska Manufakturiet. Flyttade till Messuby 7.11.1862 och därifrån 21.11.1863 till Kangasala. Flyttade till Pälkäne 1864, till Tammerfors 14.11.1866, till Kangasala 14.12.1870 och till Pälkäne 21.4.1872. Vidare öden okända.

Henrika, f. i Kangasala 1.6.1849, flyttade till Tammerfors 29.11.1864 där hon blev arbetare vid Finlaysonska Manufakturiet. Död i Tammerfors 24.5.1883. - Gift 5.9.1875 med linnefabriksarbetaren Gustaf Lindeberg, f. i Messuby 17.3.1855, dödförklarad 6.6.1966, varvid dödsdatum fastställdes till 1.1.1956. Hade inom äktenskapet 5 barn samt dessutom utom äktenskap sonen Karl Axel Messman, f. i Tammerfors 23.3.1873, död där 9.8.1873.

TAB. 10.

III. Jakob Johan Messman (sannolikt son till Axel Fredrik M., Tab. 2), född i Vesilax 30.4.1729. Korpral vid Björneborgs läns infanteriregemente 10.3.1749, rustmästare där 10.12.1751, furir där 29.8.1757, fältväbel där 11.6.1777, avsked som fänrik med pension 26.5.1787. Deltog i kriget i Pommern.[58] Död i Virdois 27.8.1801. - Gift 1:o i Keuru 25.9.1764 med Brita Cheilan, f. i Keuru 19.7.1740, död i Kuorevesi 10.3.1780, dotter till kapellanen i Keuru Michael Cheilanus och Ingrid Roos; 2:o omkring 1785 med Sophia Austrell, f. i Lempäälä 22.8.1730, mördad i Virdois 18.3.1798, dotter till rusthållaren på Kulju Johan Austrell och Maria Steen. "Pigan Lisa Persdotter, vid pass 18 år gammal, som den 18 Martii 1798 mördat sin värdinna Fru Fendrikskan Sophia Messman å dess nattesäng, halshöggs, miste högra handen och å båle brändes den 31 augusti." [59]

IV. Barn:

1. Johanna Christina, f. i Virdois 13.9.1767, död i Urdiala 18.11.1851. - Gift i Virdois 20.2.1791 med sergeanten [60] Henrik Liljedahl, f. i Virdois 11.10.1759, död i Virdois 7.4.1841.

1. Jakob Fredrik, f. 18.6.1770, klockare, död 31.3.1840. Tabell 11.

1. Brita Catharina, f. i Kuorevesi 1.6.1772, levde 1789.

1. Michael Reinhold, f. i Kuorevesi 21.11.1776, död ung.

1. Johan (senare Berndt Johan), f. i Kuorevesi 18.10.1778. Bodde hos fadern i Vermas, Virdois ännu 1800, namnet överstruket i kommunionboken.[61] Vidare öden okända.

 TAB. 11.

IV. Jakob Fredrik Messman (son till Jakob Johan M., Tab. 10), född i Kuorevesi 18.6.1770. Rustmästare vid vargeringen på extra stat utan lön vid Ruovesi kompani, Björneborgs läns infanteriregemente 11.6.1789. Enligt generalkrigsrättens dom 21.5.1795 degraderad till gemen på 6 månader för slagsmål, avförd 18.5.1798.[62] Bodde hos fadern i Virdois 1798. Klockare i Ikalis åtminstone från 1803, i Lehtimäki 1808 och i Virdois 1810. Död i Virdois 31.3.1840. - Gift 1:o i Virdois 20.12.1799 med Anna Sophia Haal (eller Hahl), [63] död i Ikalis 7.9.1802 "26år, 11 månader, 20 dagar gammal"; 2:o i Ikalis 28.12.1803 med Ulrika Christina Löfmark, f. 5.2.1771,[64] död i Virdois 20.8.1826; 3:o i Virdois 24.9.1835 med Justina Michelsdotter i hennes 2. gifte, f. i Ikalis 2.5.1787 (enligt kommunionboken, ej i dopboken), död i Virdois 6.7.1868 samt gift l:o i Virdois 24.6.1816 med bonden Henrik Henriksson, f. i Urdiala 16.5.1778, död där 5.12.1831.

V. Barn (födda i Ikalis):

1. Henrika Sophia, f. 24.8.1802. Uttog flyttningsbevis i Ikalis 1822 till Tammerfors, [65] där hon ej kunnat återfinnas. Vidare öden okända.

2. Carl Fredrik, f. 6.11.1804. "Dödfunnen på allmän landsväg".[66]

2. Ulrika Johanna, f. 21.7.1806, flyttade till Tammerfors och därifrån 1828 till Tavastkyro där hon 3.7.1829 utom äktenskap fick ett dödfött barn. Uttog flyttningsbetyg i Tavastkyro 27.11.1830 till Tammerfors, där hon ej kunnat återfinnas. Därefter piga på Liuksala gård i Kangasala, där hon utom äktenskap fick dottern Fredrika Wilhelmina Messman, f. 26.7.1831, död 18.8.1831. Uttog flyttningsbetyg i Kangasala 15.10.1834 till Tammerfors, "flyttat för 1 1/2 år sedan", där hon ej kunnat återfinnas. - Ogift ännu 1834. Vidare öden okända.

Övriga personer med namnet Messman.

Nedanstående personer tillhörde med all sannolikhet den i det föregående behandlade släkten Messman. Det har dock inte varit möjligt att med säkerhet infoga dem på rätt ställe i utredningen:

A. Berndt Wilhelm Messman uppges vara född i Kumo 31.1.1774,[67] men har ej påträffats i dopboken. Började idka studier 1786. Skeppsskrivare 3.5.1790. Mönsterskrivare vid Adlercreutz värvade infanteriregemente 28.10.1804, där han tjänstgjorde vid Borgå kompani 1804 [68] vid premiärmajorens kompani 1805 [69] och vid ringare sTaben 1806.[70] Uppges i maj 1806 vara "besvärad af hvar dags fråssfeber". Vidare öden okända. Han kan möjligen antagas vara son till fältväbeln Berndt Fredrik Messman (se Tab. 3), men i så fall måste hans uppgivna födelsedatum vara felaktigt. Han har ej kunnat återfinnas i Kumo dopbok eller kommunionlängder.

B. B. Fr. (sannolikt Berndt Fredrik) Messman har påträffats endast 1805 då han tjänstgjorde som mönsterskrivare vid ringare sTaben vid Adlercreutzka värvade infanteriregementet.[71] Troligen identisk med Berndt Wilhelm Messman ovan.

C. Till denna släkt hör möjligen även Maria Jakobsdotter (Messman), född 15.1.1749. Som hennes mor nämns Brita Henriksdotter, f. 11.9.1729. Med ledning av patronymikon kan det antagas att hon var dotter utom äktenskap till Jakob Johan Messman (se Tab. 10) som var född 1729 och alltså jämnårig med Brita Henriksdotter. - Gift i Virdois 25.11.1771 med torparen från Kotila Isak Mattsson, f. 1743. De fick sex barn i Virdois 1772-1786. När det näst yngsta barnet, sonen Abraham, föds i Selkävalkama, Virdois 4.5.1780 kallas modern Maria Messman i dopboken. Detta är enda tillfället hon påträffats med släktnamnet Messman.

 

Källor:

[1] Krigsarkivet, Stockholm, Biographica, Messman: Tjänsteintyg på tyska av Gustaf Macklier, på begäran av Berent Messman, daterat 22.12.1686.

[2] Dito: Tjänsteintyg på tyska av Gotthard Wilhelm von Budberg, på begäran av Berent Messman, daterat 7.1.1687.

[3] Krigsarkivet, Stockholm, Rullor 1677:9, de Mortaignes regemente, fol. 264.

[4] Krigsarkivet, Stockholm, Rullor 1678:3, F. Wachtmeisters regemente, fol. 444.

[5] Krigsarkivet, Stockholm, Krigskollegiet, Krigsmanshuset, G I c, 1694: 1, fol. 454.

[6] Dito, 1693:l, fol. 225. Innehåller bl. a. transumt av brev från Berent Messrnan till hustrun, daterat Hall 1.9.1693. Berent Messmans egenhändiga namnteckning är bevittnad av L. Wolters och Thomas Brachfelt.

[7] Krigsarkivet, Stockholm, Biographica, Messman: Tjänsteintyg på tyska av Gustaf Waassman, på begäran av Berent Messmans hustru, daterat 12.7.1696.

[8] Stockholms stadsarkiv, Bouppteckningar: 1740/1:941. Bouppteckning efter ryttmästardottern Anna Susanna Messman, död 1.6.1740. Systern Susanna Barbara är avliden. Om systern Christina noteras "som det berättas det hon för 30 år sedan sig gift rned en tysk man från Saxen och med honom härifrån bortrest utan att hon sedermera låtit höra av sig". Systern Eleonora nämns ej, hon är alltså avliden utan efterlevande barn. Brodern Axel Fredrik är fänrik vid Åbo läns infanteriregemente (sic).

[9] Johan Ulrich Kijk var son till konterfejaren Jacob Kijk i Stockholm (Genos 1938, sid. 131).

[10] Brev till författaren från Anneli Möller, Karlstad 11.4.1987.

[11] Adam Lewenhaupt: Karl XII:s officerare, II, Stockholm 1921, sid. 455.

[12] Krigsarkivet, Stockholm, Krigskollegiet, Krigsmanshuset: Gratialister 1732-75.

[13] FRA, Övre Satakunta härads övre del, mantalslängder 1723-41. Hustrun kallas endast Catharina.

[14] Väinö Selander: Karkun ratsutilat, Vammala 1944, sid. 174.

[15] Kumo kommunionbok 1772-77, sid. 2. Dödbok för Kumo saknas åren 1770-73.

[16] Emil Lindh (FRA: Emil Lindhs samling) omnämner en underofficer Fredrik Messman vid Björneborgs läns infanteriregemente, död 16.1.1719. Denna uppgift är uppenbarligen felaktig.

[17] FRA, Kumo och Harjavalta ting 29-31.5.1729, fol. 418v-420. Uppges där heta Elisabeth Catharina Sneck.

[18] FRA, Karkku vinterting 1746, fol. 312: "Uppå thes stiufsvägssons, Abram Enckells wägnar, med behörig fullmakt försedd, inlade lieutnanten wälädle Herr Axel Friederic Messman en sålunda ifrån ord til ord lydande skrift ... ". Jaktfogden Abraham Enckell var gift i Karkku 26.6.1744 med Ingeborg Laxenius, född 1712. Ingeborg Laxenius var alltså enligt ovanstående dotter till Elisabeth Catarina Sneck. Hennes fader, alltså Elisabeth Catharina Snecks förste man, kan gissningsvis ha varit Thomas Laxenius, i början av 1700-talet "extraordinarie postillion" i Ruovesi, vilkens vidare öden är okända (se Satakuntalaisen osakunnan matrikkeli, I, Helsingfors 1954, sid. 133). Att Ingeborg Laxenius var dotter till Elisabeth Catharina Sneck i hennes 1. gifte styrks även av mantalslängderna för Övre Satakunta härad, Vesikansa kapellförsamling under Vesilax 1729-34. Dessa år upptas vid Anja boställe fänriken Messman, hustru Catharina samt dottern Ingeborg. Ingeborg kan omöjligen vara dotter till Axel Fredrik Messman (se 1729, film LT 1365, fol. 2665 och 1734, film LT 1250, fol. 3309).

[19] Axel Fredrik Messman hade sannolikt flera barn födda i Vesilax åren 1723-41. Vesilax dopböcker före 1755 har förkommit.

[20] Släktskapet styrks av en uppgift i historiken över Tykö bruk (Karl Ekman: Ett gammalt herrgårdsbruks historia, 1937). År 1773 överlät Johan Jakob Kijk i samråd med sin hustru Esselpää frälsehemman till brukspredikanten Johan Sevon och hans hustru Catharina Elisabeth Messman (brev till författaren från Anneli Möller, Karlstad 17.4.1987).

[21] Krigsarkivet, Stockholm, Arméns pensionskassa: Meritband 1, 2, 3, fol. 512; 4, 5, fol. 864, 880; 6, fol. 1346-1355; 10, fol. 454. Krigsarkivet, Stockholm, Björneborgs regemente, generalmönsterrulla 1775, fol. 108.

[22] Josef Vallens kallas "cornett" i husförhörslängden för Köping 1739-46, sid. 111.

[23] Karl Grotenfelt: Släkten Crusell från Björneborg (Genos 1954, sid. 79). Grotenfelts antagande att Margareta Elisabet Messman var dotter till Berndt Fredrik Messman kan härmed bekräftas. Uppgifterna om parets dödsdata ur J. Vallinkoskis bokbindarmatrikel, utges 1988, manuskript hos Jarl Pousar, ägs av Helsingfors universitets bibliotek.

[24] Heinola landsförsamlings kornmunionbok 1779-89, 1, sid. 54. Se även Axel Bergholm: Sukukirja, II, Helsingfors 1897-1901, sid. 1346.

[25] Anges av Lindh (FRA: Emil Lindhs samling) ha avlidit 9.12.1779. Uppgiften är felaktig och kan härmed korrigeras.

[26] Ej upptagen i Kumo dopbok. Uppgift om födelsedatum angivet i Kumo kummunionbok 1772-77, sid. 2.

[27] Riksarkivet, Stockholm, Skrivelser från Statskontoret till Kungl. Maj:t 20.5.1814. Akten innehåller Juliana Christina Messmans ansökan om understöd samt en egenhändig tjänsteförteckning för sekundlöjtnanten Adolf Gustafsson, daterad Stockholm 26.12.1811. Enligt akten hade Adolf Gustafsson två bröder som kallade sig Vickström. Enligt Pikis dopbok var Adolf Gustafssons föräldrar länsmannen Gustaf Wikström och Maria Finberg.

[28] FRA, Emil Lindhs samling.

[29] Vesilax kommunionbok 1810-15, sid. 314.

[30] Krigsarkivet, Stockholm, Arméns pensionskassa: Meritband 40, fol. 568.

[31] Kaarlo Wirilander: Officerare, underofficerare och civilmilitärer vid Finlands armé 1812 -1871, Helsingfors 1985, sid. 5, 31, 54. Se även Genos 1972, sid. 49.

[32] Krigsarkivet, Stockholm, Björneborgs regemente, generalmönsterrulla 1775, fol. 120; 1768, fol. 120.

[33] Kaarlo Jäntere: Porin Triviaalikoulun oppilasluettelot ... ja matrikkeli 1738-1842 (Skrifter utgivna av Genealogiska Samfundet i Finland, II, Helsingfors 1926), sid. 157.

[34] Krigsarkivet, Stockholm, Lantvärnet, volym 59, 65, Upplands lantvärn (handlingarna ej folierade).

[35] Erik Dahlberg: Skåne och regementet, Kristianstad 1936, sid. 155, 159.

[36] Krigsarkivet, Stockholm, Norra skånska infanteriregementet, regementsarkivet, volym 62.

[37] Gävle stads arkiv, Bouppteckningar 1826-27, F II:33 (deponerade i Härnösands landsarkiv).

[38] Krigsarkivet, Stockholm, Björneborgs regemente, generalmönsterrulla 1768, fol. 344.

[39] Krigsarkivet, Helsingfors, Militaria M 2:13 (Meritförteckningar avseende den värvade militären).

[40] Krigsarkivet, Stockholm, Arméns pensionskassa, Meritband 31, fol. 274; 45, fol. 375, 801, 810; 48, fol. 294, 332; 49, fol. 759. Se även Hans Hirn: Från Lantingshausen till Jägerhorn (SLSF 441), Helsingfors 1970, sid. 253.

[41] Kaarlo Wirilander: A. a., sid. 10, 41.

[42] Helsingfors kommunionbok 1818 - 33, ståndspersoner, sid. 111.

[43] FRA, Emil Lindhs samling.

[44] Krigsarkivet, Helsingfors, Militaria M 6:l, Heinola bataljon, anciennitetsrullor, conduitelistor, meritförteckningar, etc.,1819-30.

[45] Krigsarkivet, Helsingfors, Militaria M 12:38.

[46] Helsingfors kommunionbok 1856-62, I, sid. 891.

[47] Kaarlo Jäntere: A. a., sid. 169.

[48] Krigsarkivet, Stockholm, Björnehorgs regemente, generalmönsterrulla 1775, fol. 122.

[49] Krigsarkivet, Stockholm, Arméns pensionskassa, Meritband 79, fol. 20.

[50] Ej införd i dopboken. Se Gävle husförhörslängd 1789-96, IV. Kvarteret, fol. 14.

[51] Jonas Hedberg: Kungliga finska artilleriregementet (SLSF 404), Borgå 1964, sid. 289.

[52] Krigsarkivet, Stockholm, Arméns pensionskassa: Meritband 35, fol. 555; 40, fol. 659.

[53] Kaarlo Jäntere: A. a., sid. 74.

[54] Loimijoki kommunionbok 1823 - 30, sid. 52.

[55] Kaarlo Jäntere: A. a., sid. 191.

[56] Krigsarkivet, Stockholm, Arméns pensionskassa: Meritband 41, fol. 656; 44, fol. 417; 45, fol. 804, 812.

[57] Ej upptagen i Kangasala eller Orivesi dopböcker. Dock nämnd som son till Odert Johan Messman i Kangasala kommunionbok 1809 - 14, sid. 57.

[58] Krigsarkivet, Stockholm, Arméns pensionskassa: Meritband 10, fol. 426, 431; 14, fol. 586; 21, fol. 299; 23, fol. 687; 25, fol. 850. Krigsarkivet, Stockholm, Björneborgs läns infanteriregemente, generalmönsterrullor: 1768, fol. 525; 1775, fol. 199.

[59] Virdois dödbok 31.8.1799.

[60] Okänt vid vilket förband.

[61] Virdois kommunionbok 1798-1804, fol. 143.

[62] FRA, Emil Lindhs samling. Krigsarkivet, Stockholm, Arméns pensionskassa: Meritband 23, fol. 723.

[63] Sannolikt dotter till någon av de många underofficerare Haal vilka vid denna tid tjänstgjorde vid Björneborgs läns infanteriregemente.

[64] Ikalis kommunionbok 1803-08, fol. 22.

[65] Virdois kommunionbok 1818-24, fol. 227.

[66] Virdois konimunionbok 1825-33, fol. 274.

[67] Krigsarkivet, Stockholm, Arméns pensionskassa: Meritband 48, fol. 159 "Numera Munsterskrifvaren vid Kongl. Adlercreutzka Regernentet B.W. Messman är född i Kumo Sokn af Björneborgs län den 31 januari 1774. Som enligt för handen varande Kyrkobok betygas. Sveaborg den 8de Decernber 1805. Gustaf Lorin, ord. Bat. Predikant vid Kongl. Jägerhornska reg. "

[68] Krigsarkivet, Stockholm, Adlercreutzka regementet, mönsterrulla 12.11.1804, sid. 166.

[69] Dito, 1.7.1805, sid. 6.

[70] Dito, 1. 10. 1806, sid. 7.

[71] Dito, 1. 7.1805, sid. 3.

 

Släkten Messman-Miesmaa från Vira bruk i Sverige

I Uusi Sukukirja III (häfte 3, tryckt 1954), har professor Yrjö Blomstedt publicerat en utredning över en släkt Messman-Miesmaa vilken fortfarande lever i Finland. Som tidigaste kände stamfader anges brandvakten i Stockholm Petter Messman, född vid Vira bruk, Roslagskulla, Stockholms län 1720, död i Stockholm 26.1.1763.

Petter Messman var i verkligheten född redan 1.3.1718. Han var son till svärdfejaren vid Vira bruk Michael Messman, född omkring 1676, död vid Vira bruk 1.3.1741, och Sara Persdotter (enligt några källuppgifter Hansdotter) Tormölen, död.vid Vira bruk 7.12.1738.

Redan 1690 nämns en mästare Herman Messman vid Vira bruk. Han förekommer endast som dopvittne upprepade gånger mellan 1690 och 1699. Inget är känt om hans familjeförhållanden. Det förefaller sannolikt att han var far till Michael Messman.

Vid bruket fanns under 1700-talets första decennium också en bajonettfilare Robert Messman, även nämnd som klockare 1708. Han var gift och hade barn. Han nämns senast i mantalslängden 1709. Han kan antagas vara bror till Michael Messman. Hans öden efter 1709 är okända.

Svärdfejaren Michael Messman hade fem kända barn, två söner och tre döttrar. Den äldste sonen Michael som blev filare vid bruket var gift två gånger, men hade sannolikt inga barn. Den äldsta dottern, Ingeborg, gifte sig med en skomakare Mats Engman. En dotter, Maria, dog ogift i Roslagskulla 1775, medan mellandottern Saras öden är okända.

Petter Messman är den hittills ende kände som förde släkten vidare. Hans levnadsöden är i huvudsak kända av Uusi Sukukirja. Förutom de bägge söner som nämns där kan nämnas att han även hade två döttrar.

Vira klingsmedja och liebruk har en fascinerande historia. Förre landsarkivarien i Uppsala Alf Nordström har utgivit en historik över bruket från vilken nedanstående uppgifter hämtats (Alf Nordström: Vira klingsmedja och liebruk. Utgiven av Stiftelsen Stockholms läns museum i samarbete med Stiftelsen Vira bruk, 2. upplagan, Uddevalla 1985).

Vira klingsmidebruk antas ha tillkommit år 1621. Redan från början baserade det sin tillverkning på tyska klingsmeder.

Herman Messman var sannolikt en av de mästare som värvades tlll Vira bruk under andra hälften av 1600-talet från Tyskland, "en stoor dehl ifrån Sollinghen" (brev från mästaren David Kohl till krigskollegiet 7.6.1675).

Vid Vira bruk tillverkades sidogevär, sabelklingor, värjklingor, bajonettklingor och andra klingor. Bruket hade tillverkningsmonopol på dessa vapen under stormaktstiden. Ännu år 1709 fanns vid bruket 12 klingsmeder, 3 slipare, 2 bajonettfilare, 3 svärdfejare, 4 fästesmeder och 8 övriga hantverkare, de flesta gesäller. Under 1800-talet upptogs fredsproduktion av liar och yxor. År 1948 då den siste smeden avled upphörde all verksamhet och bruket var då ytterst förfallet.

Dopbok för Roslagskulla församling finns bevarad från 1689 och längder över vigda och begravna från 1691. Den tidigaste husförhörslängden böriar först 1767. Ur dessa handlingar har nedanstående uppgifter över de tidigaste kända generationerna av Virasläkten Messman hämtats.

TAB. 1.

1. Herman Messman, mästare vid Vira bruk. Nämnd vid åtta tillfällen som dopvittne, första gången 5.10.1690 och senast 4.7.1699. Ej återfunnen i dödboken. Familjeförhållanden okända.

II. Barn (antaganden):

?Michael, f. omkring 1676, svärdfejare, död 1.3.1741. Tabell 2.

?Robert, bajonettfilare vid Vira bruk, nämnd som klockare till 1708, nämnd 1705 -1709. Tabell 4.

TAB. 2.

II. Michael Messman (sannolikt son till Herman M., Tab. 1), född omkring 1676. Svärdfejare vid Vira bruk. Nämnd tidigast som dopvittne 23.9.1692. Död vid Vira bruk 1.3.1741 "65 år". - Gift i Roslagskulla 24.11.1701 med Sara Persdotter (enligt några uppgifter Hansdotter) Tormölen, död vid Vira bruk 7.12.1738 "50 år", av vigselåret att döma sannolikt äldre.

III. Barn (födda vid Vira bruk, Roslagskulla):

Ingeborg, f. 11.4.1703, ogift piga ännu 10.10.1725 då hon nämns som dopvittne. Gift med skomakare Mats Engman. De hade sonen Johan, f. vid Vira bruk 14.1.1733 och sonen Mathias, f. där 20.9.1735, begravd där 28.10.1735.

Sara, f. 16.11.1706. Vidare öden okända.

Maria, f. 23.10.1708, piga, död i Roslagskulla 2.9.1775. - Ogift.

Michael, f. 23.8.1710. Bajonettfilare vid Vira bruk. Död i Roslagskulla 20.11.1776. - Gift 1:o 1737 med Margareta Hiort, f. i Västergötland 1698 (enligt dödboken), död vid Vira bruk 20.2.1758 efter att ha varit sjuklig i 18 år; 2:o i Roslagskulla 10.9.1758 med qvinspersonen Elisabet Schening från Åland, "han 48 år, hon något yngre". Nämnd som Elisabet Schilling som dopvittne 7.5.1765 och som Anna Lisa Schilling i dödboken, död i Roslagskulla 1.8.1782, "så när 72 år, utan arvingar". Äktenskapen sannolikt barnlösa.

Petter, f. 1.3.1718, brandvakt i Stockholm, död 26.1.1763. Tabell 3.

TAB. 3.

III. Petter Messman (son till Michael M., Tab. 2) född vid Vira bruk, Roslagskulla 1.3.1718. Hans levnadsöden är kända och återgivna i Uusi Sukukirja, som även upptar hans bägge söner. Petter Messman hade ernellertid även två döttrar.

IV. Barn (födda i Stockholms finska församling):

Beata Elisabet, f. 11.12.1749. Vidare öden okända.

Johan Petter, f. 14.2.1751, känd av Uusi Sukukirja.

Margareta Christina, f. 30.10.1752. Nämnd som dopvittne i Stockholms Barnhusförsamling 15.9.1783, var då ogift. Vidare öden okända.

Gabriel, f. 23.11.1756. Köpman i Uleåborg och stamfar för den finländska grenen av Virasläkten Messman. Känd av Uusi Sukukirja.

TAB. 4.

II. Robert Messman (sannolikt son till Herman M., Tab. 1), bajonettfilare vid Vira bruk. Närnnd tidigast i dopboken 1705 vid sonen Hermans dop och senast i mantalslängden för 1709. I dödboken 9.10.1759 har följande uppgift påträffats: "begrovs klockaren och klingsmedsgesällen Eric Hammarstedt, född i Wira 24.6.1684... lärde sedan till klingsmedsgesäll och blef klockare år 1708 efter Robert Mesman, skötte sarnma syssla till 1738". - Gift redan 1705 rned Kerstin Hindersdotter. Makarnas vidare öden efter 1709 okända.

III. Barn (födda vid Vira bruk, Roslagskulla):

Herman, f. 2.1.1705, död vid Vira bruk 13.4.1705.

Kerstin, f. 2.12.1706, vidare öden okända.

 

Övriga

Qvinspersonen Gertrud Messman fick utom äktenskap sonen Carl Eric, f. i Roslagskulla 3.8.1742. "Som fader bekändes klensmeden Johan Ernst Kaufholts (ev. Kanfholts), af katolsk religion som under 2ne år varit vistande wid Wira". I övrigt ej påträffade. Sannolikt dotter till antingen Michael Messman, Tab. 2 eller Robert Messman, Tab. 4.

För värdefulla komrnentarer och granskning av manuskriptet framförs härmed ett varmt tack till kanslirådet Georg Luther, Helsingfors.

 

Selostus

Gerald Enckell: Messman - satakuntalainen sotilassuku. S. 188-208.

Kantaisä Berendt Messman mainitaan tykkijunkkarina 1675, sittemmin ratsumestarina vielä v. 1694. Hänen poikansa, luutnantti Akseli Fredrik Messman (1689-1773), omisti Karkun Kollasen ratsutilan. Hänen kaksi poikaansa, vääpeli Berndt Fredrik Messman (1720-1797) ja vänrikki Jaakko Juho Messman (1729-1801), jatkoivat sukua Suomessa. Edellisen pojanpojan, renki Kaarle Odert Messmanin (1818-1890) tytär Johanna Karoliina Messman, av. Järvelin (1843-1926), lienee viimeinen tätä nimeä kantava suvun jäsen.

Messman-Miesmaa -suvun selvityksen on prof. Yrjö Blomstedt esittänyt Uuden Sukukirjan kolmannessa osassa. Tekijä osoittaa, että tämän suvun kantaisä on Viran ruukin miekkaseppä Mikael Messman (n. 1676-1741), jonka poika on Uuden Sukukirjan mainitsema Pietari Messman. Mikael Messmanin isä oli luultavasti miekkaseppä Herman Messman. Suku on luultavasti saksalaista alkuperää.


Genos 58(1987), s. 188-208, 219

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[ Artikelns början ]

Systematisk förteckning | 1987 års register | Årgångsregister