SLÄKTFORSKNING

Släktforskning

Släktforskning, genealogi, handlar om släktutredning och personhistorisk forskning. För tusentals finländare är släktforskningen en intressant och meningsfull hobby, som ofta blir ett livslångt intresse. I och med släktforskningen blir historien intressant och personlig på ett nytt sätt. Släktforskningen sägs vara ett perspektiv på historien. Den är inte bara en hobby, utan en del av historieforskningen. På den här webbplatsen finns information om hur man börjar släktforska, om de grundläggande källorna för släktforskning och om genetisk släktforskning.


Väd är släktforsking?

Vid släktforskning är de ursprungliga källorna av stor betydelse. Redan en nybörjare inom släktforskning bör inse skillnaden mellan ursprungliga arkivkällor och övriga källor, såsom litteratur, släktforskningsdatabaser och muntlig historia. Arkivkällorna utgör grunden för släktforskningen och kan kompletteras med uppgifter från andra källor. Man bör ändå alltid komma ihåg att inte heller de ursprungliga källorna är felfria, så källkritiken är viktig även inom släktforskningen.

Släktforskning kan göras på två sätt: anforskning och stamforskning. Vid anforskning utreder man en persons förfäder från nutid till förgången tid och antalet anföräldrar ökar i princip exponentiellt för varje generation. I praktiken går det inte alltid så, utan en del föräldrar förblir okända eller samma personer förekommer flera gånger i de tidigare generationerna. Stamforskning är i sin tur egentlig utforskning av en släkt. Då utgår forskningen från ett stampar vars ättlingar utreds ända till nutid. Ett typiskt sätt att presentera resultaten av stamforskning är en stamtavla eller ett släktträd, medan resultaten av anforskning ofta samlas i en släktbok, där släkten är organiserad i släkttavlor och släktgrenar.



Nybörjare på släktforskning

När du börjar släktforska lönar det sig att genast från början välja en egen forskningsinriktning eller släktgren och börja samla in material målmedvetet. Allra först lönar det sig att diskutera med dina släktingar och ta reda på om det redan har gjorts någon forskning om släkten. Försök också få reda på om personerna som ska ingå i forskningen hörde till en luthersk, ortodox eller annan församling eller om de tillhörde civilregistret. Den här informationen avgör var du ska inleda och utföra din släktforskning.

Innan du inleder den egentliga släktforskningen bör du ta del av uppförandekodexen för släktforskning. På Samfundets sida om dataskydd finns omfattande anvisningar om etisk och god praxis för insamling, lagring och publicering av personuppgifter.


Alla har en berättelse

År 2017 fyllde Genealogiska Samfundet i Finland hundra år, samtidigt som det självständiga Finland. Temat för jubileumsåret var Alla har en berättelse. Genom sin verksamhet vill Samfundet uppmuntra personer som sysslar med släktforskning eller är intresserade av sin släktbakgrund att berätta, skriva ner, spara och dela med sig av släktens berättelser. Varje berättelse är värd att berätta. De tidigare generationernas livsskeden förtjänar att bli återgivna och delade. Via släktforskningen har var och en av oss möjlighet att göra det. 

Alla har en berättlse: Gunilla Peräsalo

I videon nedan, som publicerades under jubileumsåret, berättar Riddarhusets amanuens Gunilla Peräsalo om sin egen släktforskning och hennes tid på Genealogiska Samfundet i Finland. De övriga delarna i serien kan ses på Samfundets YouTube kanal.